Kinas bönder står starkare

Det kinesiska kommunistpartiet har lanserat en jordbruksreform som ger landets cirka 700 miljoner bönder rätten att hyra ut, byta eller överlåta sina odlingsrätter. Det ska, enligt det nya policydokumentet, bara kunna ske om bonden samtycker och då ska kompensationen vara fullgod och enligt kinesisk lag.

Detta är en genomgripande jordbruksreform som kommer exakt 30 år efter att den dåvarande ledaren Deng Xiaoping lanserade marknadsekonomi i Kina. Landet gick då ifrån kollektivjordbruk och gav bönder rätten att odla individuellt.

Den nya reformen godkändes och blev offentlig i söndags, en vecka efter att centralkommittén avslutat sitt halvårsmöte. Den ger enligt förespråkarna möjlighet till bättre avkastning när de odlingbara ytorna slås ihop och blir större. Det ger också chansen till startkapital och extrainkomst för de bönder med odlingsrätter som hellre vill flytta till städerna och arbeta.

Motståndarna till den nya policyn hävdar att risken ökar för att rätten att bruka jorden hamnar hos ett fåtal, medan andra blir jordlösa.

- Om förändringen fungerar i praktiken tas mycket av makten från de lokala politiska ledarna och det vore det bästa som kunde hända, säger Xing Shihuan, en majsbonde i Huanggangcun, strax utanför Peking.

- Politiken från den högsta partitoppen är bra. Men genom att inte skriva under det nya avtalet kan den lokala ledningen fortsätta att ta den mark från oss bönder som den vill ha, misstänker den upprörde Xing.

Han pekar på hus i två riktningar där det tidigare låg fält. Områdena togs ifrån bönder som länge hade brukat marken. Pengarna stoppade ledarna i egna fickor. Bönderna fick ingenting. Tiotusentals protester i Kina startas varje år av just denna anledning. Lokala chefer, som hittills haft rätten att bestämma över den kollektivt ägda marken i byn, har sett en chans att tjäna pengar genom att låta fastighetsbolag och industrier överta marken.

Bönderna lovas ersättning men får inget eller bara småpengar, medan de lokala ledarna blir rika.

Problemet har vuxit för varje år. Det var en av orsakerna till att reformen kom till. Den andra var troligen den rörelse av bönder som tidigare i år krävde att de skulle få äga sin egen mark. För närvarande ägs marken kollektivt i Kina och hyrs ut till bönder på 30 år (ibland 50 år).

Krav på att privatisera jorden har fått marxistiska ideologer i partiet att se rött. Rapportering om saken förbjöds i kinesiska medier. Den kollektiva jorden är ett av få spår kvar av de kommunistiska idealen i Kina.

Samtidigt vill kommunistpartiets ledning minst av allt ha en växande våg av missnöje och protester på den kinesiska landsbygden.
Det var i detta sken den nya reformen föddes.

- De senaste sju åren har jag inte haft lust att investera så mycket i mitt jordbruk, man vet ändå inte hur byledarna tänker. Plötsligt kan de ta marken. Det här är ett bra avtal, men jag är 100-procentigt säker på att det inte kommer att fungera här i byn, säger Xing Shihuan.

Kinas högsta ledare har lovat att ta till vara böndernas rättigheter. Det ska bli straffbart att ta marken ifrån dem.

Det spelar ingen roll, säger Xing. Lokala ledare skaffar sig bara kontakter högre upp. Sedan går de fria.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut