Kinas militär spänner musklerna

Kinesisk militär övar inför firandet av Folkrepubliken Kinas 60-årsdag. 10 september, 2009.

Foto: Nq Han Guan / AP Kinesisk militär övar inför firandet av Folkrepubliken Kinas 60-årsdag. 10 september, 2009.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Kina visar upp sig

Kina höll en flottövning i Gula havet den 17-18 juli, med fokus på logistik. Scenariot var försvar mot en attack från en angripare långt borta som bland annat skickat ett hangarfartyg, enligt Asia Times.

Övningen hölls veckan efter det att Kina protesterat mot att Sydkorea och USA offentliggjort att de ville öva i Gula havet med hangarfartyget ”USS George Washington” inblandat.

Den 26 juli höll Kinas marin den största övningen sedan den bildades 1950 med skarp ammunition i Sydkinesiska havet.

Den 3 augusti började en stor flygövning med 12.000 soldater och officerare samt sju olika typer av flygplan.

Källa: DN

Dramatisk ökning av vapenförvärv

Vapenöverföringar till Sydostasien har ökat dramatiskt mellan perioderna 2000-2004 och 2005-2009. Indonesien, Singa pore och Malaysia ökade sina inköp av vapen med 84, 146 och 722 procent vardera.

Asienexperten på Sipri (Stockholms internationella fredsforskningsinstitut) Siemon Wezeman konstaterar att ”under 2009 blev Vietnam den sista sydostasiatiska staten att importera stridsflygplan samt ubåtar. Den nuvarande vågen av vapenförvärv i Sydostasien kan destabilisera regionen ochäventyra årtionden av fred.”

Sipris direktör Bates Gill säger att det fi nns tecken på att vapenhandeln till området ökar som ett svar på Kinas växande militärmakt.

Källa: DN

Spänningen ökar mellan USA och Kina sedan Kina definierat Sydkinesiska havet som ett nationellt kärnintresse. Samtidigt visar Kinas marin och flygvapen sina muskler i stora övningar. Sipris chef ser utvecklingen som ett tecken på att Kinas militär vill bli mer inflytelserik.

Spänningen ökar mellan USA och Kina sedan Kina definierat Sydkinesiska havet som ett nationellt kärnintresse. Samtidigt visar Kinas marin och flygvapen sina muskler i stora övningar. Sipris chef ser utvecklingen som ett tecken på att Kinas militär vill bli mer inflytelserik.

Efter andra världskrigets slut var Spratlyöarna (på kinesiska Nansha Qundao) en grupp obebodda öar och rev i Sydkinesiska havet som ingen nation ansåg det mödan värt att strida om. I slutet av 60-talet fann geologer de första tecknen på olja och gas. Nu kräver Vietnam, Filippinerna, Kina, Malaysia och Taiwan rätten till hela eller delar av ögruppen och har också besatt olika delar av den.

Kina har länge sagt att de motstridiga territorialkraven ska läggas på hyllan och grannländerna i stället samarbeta om att utvinna oljan och gasen.

Annons:

Men nu har Kina bytt linje och hävdar i stället att Sydkinesiska havet är ett nationellt kärnintresse, alltså något Kina är berett att offra liv för. Tidigare har Kina definierat Taiwan, Tibet och Xinjiang som kärnintressen.

Den 20 juli markerade USA:s utrikesminister Hillary Clinton att det är ett nationellt intresse för USA hur dispyten i Sydkinesiska havet löses. Strax därefter höll Kinas marin den största övningen i folkrepublikens historia i Sydkinesiska havet.

DN har intervjuat fyra Kina-kännare om vad Kina har för avsikter med sin upprustning och det hårdare tonläget.

Bates Gill är direktör för fredsforskningsinstitutet Sipri och en av världens ledande experter på kinesisk säkerhetspolitik. Han säger att USA och Kina länge haft olika syn på havsrätten, men att detta blivit mer problematiskt nu när Kina förbättrat sin militära förmåga. Det har fått USA att öka sin underrättelseaktivitet i Sydkinesiska havet.

– USA:s och Kinas fartyg och flygplan kommer alltmer i kontakt med varandra där, ibland stöter de bokstavligen samman, och det är ett stort problem som kommer att bli värre innan det blir bättre.

Han ser den senaste tidens händelseutveckling som tecken på att Kinas militär, Folkets befrielsearmé, gör sig alltmer hörd i den säkerhetspolitiska debatten.

– Det ser ut som om den håller på att positionera sig för att bli mer inflytelserik, säger han.

Kina är i dag världens näst största militärmakt efter att under lång tid ha ökat sina försvarsutgifter med 10-15 procent. Men enligt Sipris beräkningar är den fortfarande bara en sjundedel av USA:s.

– Jag tror inte ännu att Kina är en konkurrent till USA militärt. Kina kan inte agera militärt långt borta som USA som har utländska baser. Men Kina kan försvara det de ser som sina kärnintressen, säger Bates Gill.

Jerker Hellström är forskare på Försvarets forskningsinstitut. Han understryker att Kina har byggt goda relationer med fler länder än USA har gjort.

– Kinas diplomatiska arbete och dess ekonomiska styrka har givit resultat. Allt färre vågar stöta sig med Kina. Och det är en viktigare faktor än rädslan för dess militärmakt, säger han.

Officiellt betonar Kina att landet inte hotar något annat land utan bara vill försvara sina intressen. Men definitionen av vad som är landets intressen har ändrats. När militärdoktrinen senast reviderades skrevs det in att Folkets befrielsearmé ska skydda också landets utvecklingsintressen.

Frågan är vad det betyder för Kina, som gjort stora investeringar i råvarutillgångar i länder som till exempel Sudan, Nigeria, Angola och Kongo.

– Kina har också begränsat militärt samarbete med ganska många länder i Afrika. Och det kommer att tillta, tror jag. Om tio-femton år kommer det att vara oundvikligt att vi får ökade spänningar mellan USA och Kina i tredje land, säger Börje Ljunggren, författare och tidigare ambassadör i Kina.

Lars Danielsson har som Sveriges generalkonsul i Hongkong utsikt över Sydkinesiska havet. Också han ser höjd spänning och hårdare tonläge i området.

– Men det finns ingen anledning att betvivla kineserna när de säger att de inte har några ambitioner att bli en global supermakt. Kina är ingen ny världspolis i vardande.

Läs mer:

Språkstrid seglar upp i södra Kina

0 . Per sida:

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Uppger armén. Svenske Linus på plats: Väldigt mycket folk i centrum.

 Runt 30 döda i protester i Burkina Faso. Fortsatta demonstrationer.

mördaren
Foto:AP

 Vuxenblöjor och rörbomber. Misstänkte mördaren jagades i sju veckor.

 Kritiseras. Sa att manliga komiker ”sätter skräck i alla andra”.

Annons:

 Musjakt försenade flyg. Passagerarna tvingades vänta i flera timmar.

ambassad2-500
Foto:TT

 Ambassadören har lämnat Sverige. Ministern om Ikeakommentaren. 27  5 tweets  22 rekommendationer  0 rekommendationer

 Sverige erkänner Palestina. Wallström: Kritiken var väntad. 1754  61 tweets  1689 rekommendationer  4 rekommendationer

 DN Ledare. Regeringens beslut är dessvärre ett slag i luften. 144  31 tweets  111 rekommendationer  2 rekommendationer

 Testa dina kunskaper. Vad vet du om Palestina? 82  3 tweets  79 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: