- Omvärlden tvistar om Kina spenderar dubbelt så mycket eller uppemot tre gånger så mycket som officiella siffror. Säg att det bara är dubbelt så mycket, det betyder 120 miljarder dollar om året, mot USA:s 500 miljarder, säger en militärattaché från ett EU-land i Peking till DN.
Kina svarar som ofta med att slå ut utgifterna per capita för att få dem att framstå som mindre.
USA har ännu mycket större militär kapacitet och det tar lång tid innan Kina eventuellt har kommit ikapp. Vad som oroar omvärlden är Kinas ambitioner. USA säger: Vi bryr oss inte om vad ni gör med era pengar, men vi vill veta vilka mål ni har och vad ni strävar efter.
- Vilka ambitioner har Kina? Det kan vi inte säga ännu. Ingen seriös strategiker kan säga att de vet hur situationen ser ut om 30 år. Det beror också på beslut som fattas
i Taipei, Tokyo och Washington,
säger Bates Gill, chef för Stockholm International peace research institute, Sipri, vid en presskonferens i Peking.
Kina bygger en stor underjordisk bas för kärnvapenbärande u-båtar på sydspetsen av ön Hainan, avslöjade den ansedda militärtidskriften Jane's Intelligence Review i början av maj.
- Jag kan inte bekräfta om en ny bas byggs där, men sedan slutet av kalla kriget har Kina ändrat strategi. Tidigare hade Kina stora trupper i norra delen av landet, nu har stora trupper förts till södra Kina, säger Teng Jianqun, biträdande generalsekreterare i Kinas vapenkontroll och nedrustningsorganisation, en frivilligorganisation som sponsras av det kinesiska försvarsdepartementet.
Enligt Kina har hotbilden mot landet förändrats under de senaste 15 åren, från att tidigare ha kommit från inlandet, från Ryssland och Indien, till att nu komma från havet och luften i södra Kina.
Över huvud taget är Kina inne i en period av snabb upprustning och stora förändringar av sitt försvar.
- Tidigare hade Kina ett traditionellt defensivt försvar med stor armé. Nu går Kina mot att skaffa fler offensiva enheter och global rörlighet och bygger upp flygvapen, marin och kärnvapen, säger den europeiske militärattachén i Peking.
Kina måste kunna överleva ett första slag från USA och måste därför prioritera ett system som angriper USA:s svaga punkter. Därför utvecklar Kina kärnvapen som kan skjutas i väg från järn-
vägar, u-båtar, fartyg och från luften. Kina önskar flytta ut en del av sin militärmakt på haven.
Till 2050 ska hela den genomgripande förändringen av materiel och organisation vara klar.
- Det finns pengar och teknik i Kina. Det svåra blir att organisera och koordinera armén, marinen och flygvapnet och få de inblandade människorna att förstå detta, konstaterar EU-diplomaten.
Eftersom Kina rustar upp rustar grannar i östra Asien också upp. Denna del av världen har blivit den bästa marknaden för militär export.
Kina följer i dag, enligt Bates Gill, de ickespridningsavtal av vapen som finns, framför allt för att landet insett att det gynnar dem i deras säkerhetspolitik. Däremot är Kina den av FN:s fem permanenta medlemmar i säkerhetsrådet som rustar upp klart snabbast.
Teng Jianqun försvarar Kinas ökade försvarsutgifter bland annat med att det blivit dyrare att rusta en soldat. Bara nya uniformer av förbättrad kvalitet har kostat sex miljarder kronor.
Det är ett svar omvärldens militära experter inte nöjer sig med när de försöker syna Kinas avsikter.
- Jag vet att det här är en åsikt som inte delas av de flesta inblandade ledare i Washington, men om EU skulle lyfta sitt vapenembargo till Kina, så skulle det också gå att kräva av Kina att få veta vilka ambitioner landet har, säger Bates Gill.