Kinesiskt miljardlån del i Afrikaoffensiv

Budskapet gick inte att missa när Kinas premiärminister Wen Jiabao på söndagen talade vid toppmötet mellan Kina och Afrika i den egyptiska semesterorten Sharm El-Sheik.

– Kina är redo att fördjupa samarbetet med Afrika, sa Wen Jiabao.

Sedan gjorde han på nytt klart att Kina inte har för avsikt att blanda sig i de afrikanska nationernas inre politiska angelägenheter.

– Afrika är fullt kapabelt att lösa sina egna problem på ett afrikanskt sätt, sa Wen i sitt tal enligt internationella nyhetsbyråer.

Det uttalandet är typiskt för förbindelsen och kan ses mot bakgrund av hur europeiska kolonial-makter tidigare genom åren ställt villkor för att investera och hjälpa afrikanska nationer. När Afrika och Kina nu gör affärer är det raka rör, och det går fort. Det går knappt en månad utan att något nytt avtal sluts. Först och främst är Kina på jakt efter olja och råvaror för att kunna mätta sin snabbt växande ekonomi.

I gengäld har Kina investerat stora summor i bland annat infrastruktur i Afrika. Handeln mellan parterna har vuxit till över 700 miljarder kronor om året och blivit tio gånger större på bara åtta år.

Men det finns också en politisk betydelse för Kina. Redan på 60-talet insåg den dåvarande kinesiska ledningen värdet av att bli god vän med de då nyligen självständiga afrikanska nationerna. Vänskapsband knöts som hjälpte Kina att få en plats i FN 1971 i stället för Taiwan.

I dag bygger samarbetet på att Kina inte dömer hur afrikanska länder sköter sig och att de afrikanska motparterna inte kritiserar Kina för till exempel brist på mänskliga rättigheter.
Av Afrika tycker sig Kina få den uppskattning landet är värt för sin ekonomiska framgång. Afrika ger dessutom Kina politiskt stöd i internationella sammanhang som FN.

Detta har skett samtidigt som kritiker i väst mött Kinas framfart i Afrika med anklagelser om att landet stödjer regimer. Genom att Kina fortsatte handla med Sudan kunde grova brott mot mänskliga rättigheter fortgå, trots att stora delar av resten av världen försökte isolera Sudan.

Tre år efter det första toppmötet i Peking mellan Kina och Afrika är vägen redan utstakad sedan länge.

– Vad som än kan tänkas förändras i världen så förändras inte vår vänskap med det afrikanska folket, sa den kinesiske premiärministern vid toppmötet i Egypten.

Bland åhörarna satt den sudanesiske presidenten Omar el-Bashir och Zimbabwes Robert Mugabe, två ledare som kritiker i väst anser att Kina inte borde knyta täta band med.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut