Kina gör allt större nummer av sina stödköp av krisande europeiska statspapper i Spanien, Grekland och Portugal.
Men på hemmaplan diskuteras vilka gentjänster Kina bör vänta sig: Högst på listan kommer ett skrotat vapenembargo.
Kopplingen mellan embargot och krishjälpen är inte långsökt, åtminstone inte i Kina. Där nämner pressen handelsembargot i de flesta nyhetstexter om Kinas ansträngningar att hjälpa EU ur den ekonomiska krisen.
På bloggar och diskussionsforum är kopplingen ännu tydligare. I ett kinesiskt nyhetsprogram på kanalen Feng Huang förklarar en kommentator att nu när Europas beroende av Kina växer kan embargot "långsamt, långsamt, utan att göra för mycket väsen av sig, försvinna" och "med tiden i praktiken bli helt verkningslöst".
Samtidigt var Kinas näste premiärminister, Li Keqiang förra veckan på resa i Europa för att diskutera krishjälp till haltande euro-ekonomier.
I Madrid, Berlin och London har Li Keqiang gjort utspel om Kinas fortsatta, och möjligen ökade, köp av europeiska skuldbrev.
Engagemanget i europeiska statspapper är förvisso inte nytt. Kina har också stora egenintressen i en stabil euro — EU står för en fjärdedel av Kinas export. Hur stora köp Kina planerar, och när, är okänt. Enligt den spanska El Pais planerar Kina satsa 6 miljarder euro på spanska statspapper, och lika mycket i Grekland och Portugal.
Men klart är att det politiska budskapet om en hjälpande hand förstärkts. Kinas ambassadör i Storbritannien har kallat det "en varm vind från Kina". I en kinesisk dagstidning kastar en rund panda en livboj till en sjunkande frackklädd euro-pengabunt.
Den förväntade gentjänsten om slopat vapenembargo är heller inte främmande i Europa.
Frågan hamnade i fokus under Spaniens EU-ordförandeskap första halvan av 2010. Spanien och Frankrike tillhör de som tydligast är för en eventuell skrotning. De skandinaviska länderna brukar pekas ut som de som erbjuder det kraftigaste motståndet.
Diskussionen handlar om mänskliga rättigheter i Kina — embargot infördes 1989 efter massakern vid Himmelska fridens torg, men också om hur effektivt det är.
Förespråkare argumenterar att Kina gjort stora framsteg, och att dagens regler ändå inte är ändamålsenliga.
Men vapenexporten berör också USA, som har ett eget embargo, och maktbalansen i Stilla havet och Kinas grannländer i Sydostasien — bland dem tydligast Taiwan.
USA ifrågasätter motiven bakom Kinas snabba militära upprustning, medan Kina svarar med att landets kapacitet alltjämt är långt underlägsen den amerikanska.