Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Klart för USA:s robotförsvar i Europa

Natomötet i Chicago har enats om att inleda arbetet med USA:s robotförsvar för Europa. Det tidigare nationella försvarssystemet blir därmed internationellt. Förhandlingar har pågått i flera år, men nu tar man ytterligare ett steg. Flera länder fruktar ett nytt kallt krig.

– Ja, nu säger man alltså att delar av systemet inte i första hand är till för att försvara USA utan för de allierade. Det uttalade hotet är Iran, men det politiska problemet är att Ryssland uppfattar det som ett hot mot sin strategiska kärnvapenskapacitet, säger Jan Hallenberg, professor vid Försvarshögskolan

Ryssarnas oro är att deras så kallade andraslagsförmåga kan drabbas. Sedan decennier av kallt krig har de båda supermakterna alltid haft möjlighet att slå tillbaka om de skulle attackeras med kärnvapen.

– Det är kärnan i hela den strategiska stabiliteten och det är också Rysslands entrébiljett till supermaktsbordet. I ett teoretiskt scenario skulle USA kunna attackera Ryssland med kärnvapen utan att ryssarna kan slå tillbaka, säger Jan Hallenberg.

Var robotförsvarets missiler ska placeras har diskuterats och länder som Polen eller Tjeckien har nämnts. USA kommer också att placera missiler i östra Medelhavet för att kunna skydda Israel.

Hur överhängande är hoten?

– Det kan diskuteras, men många Natoländer upplever ändå ett potentiellt hot från Iran och landets regering är inte beredd att diskutera kärnanläggningar eller deras kopplingar till kärnvapen. Utöver det är en del av de öst- och centraleuropeiska länderna uppenbart oroade över Ryssland, men det talar man inte om explicit.

Och oron är över ett nytt kallt krig?

– Ja. Men också det faktum att Ryssland håller på att bygga ut sin konventionella militära kapacitet, de flyttar förband närmare gränsen till Baltikum och de ökar sin mobilitet, säger Jan Hallenberg.

Tidsrymden för projekten är att de första missilerna placeras om ett par år och sedan utökas under ett tiotal år. På grund av systemens komplexitet tenderar det dock att dra ut på tiden, förklarar Hallenberg.

En annan fråga Natomötet enats om är att köpa fem obemannade luftfarkoster, så kallade drönare, för europeiskt luftrum. USA använder dem i sin strategiska politik, framför allt i Afghanistan och Pakistan, mot mål som beskrivs vara al-Qaida och i viss mån talibanergrupper. Kritiska röster mot det nya beslutet finns men ingen samlad EU-position, säger Jan Hallenberg.

– Det innebär ytterligare ett vapen i hölstret för en amerikansk president som vill använda militärt våld över gränserna. USA menar att man följer FN-resolutioner från efter 11 september 2001, men andra bedömare tycker att resonemanget är orimligt och alltför långtgående.

Har det prövats?

– Vem skulle göra det? Att stämma USA för ett slags internationell domstol är inte så meningsfullt för USA skulle aldrig böja sig för en sådan sak. Men protester finns, som att den pakistanska regeringen vägrar transporter av förnödenheter till Nato över gränsen till Afghanistan, delvis just på grund av drönarfrågan.

Sverige är som bekant inte medlem i Nato. Samarbetet är ändå mycket nära och sker i såväl övningar som i skarpa insatser. Senast Jas-insatsen i Libyen. Fredrik Reinfeldt är på plats i Chicago, personligen inbjuden av vicepresident Joe Biden, och inledningstalar om just den insatsen.

– Sverige är liksom bäst i klassen som samarbetsland till Nato. USA vill gärna ha sådana länder som helst blir medlemmar så småningom. Även om Sverige inte är villigt är Sverige ändå en uppskattad partner. Sverige har en ovanlig flygkapacitet och ställde upp i Libyen när USA inte var villigt att göra alla flygoperationer den här gången.

Kommer Sverige att bli ett Natoland?

– Det är klart att det diskuteras, men jag tror inte att något av våra två statsbärande partier är beredda till det. Även om Moderaterna i princip tycker ett medlemskap är rätt så inser man att det inte fungerar om Socialdemokraterna är emot. Och det är för inrikespolitiskt kontroversiellt för dem att ta upp frågan, säger Jan Hallenberg.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.