Årets extrema väder och naturkatastrofer skördar dödsoffer och stort mänskligt lidande världen över. Men bär den globala uppvärmningen skulden?
”Än har vi bara sett början på sådana här katastrofer”, säger meteorologen Pär Holmgren.
2010 ser ut att bli ett dystert år. Rapporterna från länder som har drabbats av extrema väderhändelser duggar tätt och kostnaderna för naturkatastroferna väntas bli tre till fem gånger högre än fjolårets som kostade världen cirka 45 miljarder euro.
Miljontals människor är på flykt efter tyfonerna i Kina, markbränderna i Ryssland och monsunregnen i Pakistan. Trots att pressande värmeböljor, kraftiga skyfall och översvämningar stämmer med klimatforskarnas förutsägelser om vilka extrema väderförhållanden den globala uppvärmningen kan orsaka är de försiktiga med att dra några definitva slutsatser. Extrema väderrekord sätts varje år.
– På sommaren är det alltid extremt väder med värme och mycket regn. Det är därför vi upplever att det händer så mycket nu, men 2010 är det varmaste året sedan 1800-talet, säger Pär Holmgren.
Enligt Colin Jones, chef på klimatforskningscentret Rossby, rör det sig om situationer som saknar motstycke. Men man måste observera extrema händelser under många år för att kunna dra säkra slutsatser om att de kan kopplas till klimatförändringar.
– Men det ser ut som om klimatförändringarna ökar frekvensen och intensiteten i extrema väderförhållanden, säger han.
Effekterna av det förändrade klimatet slår olika i världen. Vi i Europa kommer kortsiktigt att få det bättre. Sverige har redan blivit 1–2 grader varmare jämfört med normalklimatet, vilket har gjort att den skånska väderleken kryper uppåt i landet och medför längre odlingssäsonger. De som råkar mest illa ut är den fattiga befolkningen i Afrika och Sydostasien.
Hundratals miljoner invånare kan tvingas lämna sina hem när havsnivåerna stiger och torkan förändrar jordbrukets förutsättningar i ett bälte runt ekvatorn ett par hundra mil brett.
– Vi har extremt stora utmaningar framför oss, säger Pär Holmgren.