Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Klimatlöften minskar utsläpp med fyra miljarder ton

Christiana Figueres, chefen för FN:s klimatkonvention.
Christiana Figueres, chefen för FN:s klimatkonvention. Foto: Patrik Stollarz/AFP

”Ett anmärkningsvärt och viktigt steg, men det räcker inte.” Det säger FN:s klimatchef om de nationella klimatlöften som 146 länder lämnat in inför det stora klimatmötet i Paris om en månad.

FN presenterade på fredagen sin analys av klimatåtaganden från 146 länder. Slutsatsen är att de motsvarar utsläppsminskningar på sammanlagt fyra miljarder ton till år 2030. Per person blir det minus nio procent när man tagit hänsyn till den väntade befolkningsökningen.

Enligt de gängse FN-modellerna för hur känsligt klimatet är för koldioxid och andra växthusgaser räcker inte detta riktigt för att nå målet om att begränsa den globala uppvärmningen till två grader jämfört med före industrialiseringen (drygt en grad mer än hittills).

– Det är ett väldigt, väldigt viktigt första steg. Det är anmärkningsvärt. Men det räcker inte, sade chefen för FN:s klimatkonvention Christiana Figueres när analysen offentliggjordes under en presskonferens i Berlin.

Hon sade att de utlovade utsläppsminskningarna, om de fullföljs, beräknas betyda en temperaturökning på 2,7 grader i stället för de 4-5 grader som FN:s klimatpanel tror bli fallet om inga minskningar görs.

Analysen bygger på de nationella klimatplaner som 146 länder plus EU hade lämnat in till FN den 1 oktober. Sedan dess har ytterligare ett tiotal inkommit.

Samtliga industrialiserade länder har tagit fram planer för minskningar, vilket aldrig har hänt förut, och 75 procent av världens utvecklingsländer. De representerar tillsammans 86 procent av världens utsläpp av växthusgaser.

– Vi behöver bli bättre, men vi har bevisat att länder kan leverera när det gäller kampen mot global uppvärmning, sade statssekreteraren i det tyska miljöministeriet Jochen Flasbarth, som deltog i presskonferensen tillsammans med Figueres.

Sedan besvikelsen efter klimatmötet i Köpenhamn 2009 har FN:s klimatarbete bytt karaktär. I stället för de statiska utsläppssiffrorna i det första internationella klimatavtalet Kyotoprotokollet – en halvmesyr – bestämdes för två år sedan att länderna själva skulle sammanställa vilka åtaganden de var villiga att göra. Det är dessa som nu analyserats, precis en månad före klimattoppmötet i Paris.

Mer än hälften av de nationella klimatplanerna innehåller åtaganden som sträcker sig långt efter 2030, en del till 2050.

– Omställningen har redan börjat. Vi rör oss mot en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, sade Christiana Figueres.

Hon poängterade att Parismötet nu måste ge svar på två frågor: Dels hur alla dessa nationella löften ska förankras i ett globalt avtal, dels vad som händer härnäst, eftersom ytterligare minskningar måste till.

Figueres föreslog själv ett slags system där länderna jämför sig med varandra vart femte år eller så och bedömer hur långt de nått mot målet om utsläppsminskningar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.