Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

”Konsten gör oss till afghaner”

Foto: Paal Audestad
Kulturarvet kan tyckas vara en bisak i ett land som genomlidit tre decennier av krig. Men i ett gammalt fort i Kabul förs afghanska traditioner om smyckestillverkning, krukmakeri och trähantverk vidare till den unga generationen.

– De senaste 30 åren har varit svåra. Det fanns inga möjligheter att tjäna pengar, och på grund av krigen klarade vi inte att lära upp våra unga. Hade det fortsatt så i ett par år till hade vi kanske förlorat detta kulturarv, säger Abdul Azim, 62, guldsmed i Kabul.

Nu kan dock krisen vara avvärjd, för guldsmeden försöker föra det traditionsrika afghanska hantverket vidare till nästa generation afghaner.

Runt Azim står en handfull ungdomar som lär sig att förvandla ädelstenar till smycken. De är studenter vid Turquoise Mountain Foundations institut för afghansk konst och arkitektur. Institutet är en lugn oas belägen i ett gammalt fort. Där lär sig lite över hundra unga afghaner smyckestillverkning, kalligrafi, krukmakeri och trähantverk – konsthantverk som har långa traditioner i landet.

– Detta är en viktig uppgift i Afghanistan, eftersom vi försöker rädda vår egen kultur, säger Ghulam Mobim, 22, en av många studenter i ett klassrum där det putsas på silverringar och monteras ädelstenar på nästan färdiga halskedjor.

I ett land där utländska och afghanska biståndsarbetare hela tiden talar om att bygga skolor, vägar och hälsocentraler är det få som tänker på att bevara den traditionella konsten.

Mitt i en krigszon kan det kanske verka vara mindre viktigt, i varje fall i jämförelse med alla andra problem i en tid som mest handlat om att överleva. Men Khan Etebari, talesman för Turquoise Mountain Foundation, anser att kulturarvet är centralt för den afghanska identiteten.

– Det är detta som ger oss en identitet. Kanske är folk mer upptagna av att bygga vägar och annat, men detta är det som gör oss till afghaner, säger han.

Arbetet som konsthantverkare brukade gå i arv. Kunskapen och tekniken fördes vidare från far till son i generationer.

– Årtiondena av krig fick folk att tänka: vad är vitsen med att kunna skära i trä? Låt mig hellre lära mig något som ger mig ögonblicklig ekonomisk vinst, säger konstnären Amananullah Mojadidi.

Lärarna vid institutet för afghansk konst och arkitektur bekymrade sig över de dåliga tiderna, men gläds nu åt en framtid som kanske blir ljusare.

– Under talibanregimen kollapsade detta totalt. Många flyttade och ingen hade råd med trähantverk. Men nu kommer den yngre generationen igen, säger träslöjdsläraren Syed Jan, 55.

Han är omgiven av en grupp studenter som förbereder sin examen. Bland detaljrikt dekorerade möbler arbetar de på trästycken som i framtiden ska pryda afghanska hem.

Krukmakaren Jawid Ahmad Mansoori, 31, som utexaminerades förra året gläds åt att det hantverk som hans familj har levt av i generationer nu ser ut gå mot en ljusare framtid:

– Återupplivandet av den afghanska traditionella konsten är viktigare än andra utvecklingsprojekt. Genom detta kan vi återskapa vår identitet och kanske vårt land. Om vi däremot förlorar traditionerna får vi aldrig tillbaka dem.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.