Stämningen i Pristina började närma sig eufori på lördagskvällen. En kakafoni av tutande bilar klädda i albanska flaggor med den svarta örnen ljöd längs huvudgatorna, smällare fyrades av och musiker i albanska folkdräkter stämde upp till dans. De som hade råd att slå på stort åkte i långa limousiner och längs vägen och på balkongerna stod lyckliga kosovoalbaner och vinkade. Ryktena har snurrat ett tag nu och på lördagen bekräftade Kosovos premiärminister Hashim Thaci det som många väntat på: Kosovo förklarar sig självständigt på söndag. En deklaration som väntas få stöd av USA och majoriteten av EU-länder.
Nu rustar Kosovos albanska befolkning till fest och ett närmande till Europa. Intill de albanska flaggorna som syns i nästan varje hus vajar amerikanska, brittiska och EU-flaggor. Det är hitåt, västerut, som Kosovo vill röra sig, samtidigt som man vill tacka de länder som stött dess självständighetssträvan. I dag ska Beethovens 9:e symfoni, som EU gjort till sin signaturmelodi, ljuda över Pristina. Landet vill visa sig europeiskt. En tävling om hur landets flagga ska se ut har utlysts. Vinnaren får 10.000 euro i belöning.
Självständighetsförklaringen sker nästan nio år efter att FN tog över den administrativa ledningen av Kosovo. Nato hade dess förinnan trängt ut de serbiska styrkorna ledda av Slobodan Milosevic ur landet för att hejda den etniska utrensningen av albaner.
- Det är väldigt skönt. Vi har väntat på det här så länge och hoppas att saker och ting blir bättre i Kosovo nu, säger Rama Perihan som just köpt en flagga och kommit från Tyskland för att med sina släktingar fira självständighetsdagen.
Rama Perihan är inte den enda. Det har flugit in kosovoalbaner från hela världen i helgen för att vara på plats och bevittna den historiska självständighetsförklaringen. En man i tullen frågade sig skrattande om det fanns några kosovoalbaner kvar i Norge sedan han tagit emot det ena norska passet efter det andra.
Förväntningarna på vad som sker efter självständighetsförklaringen är dock ganska lågt ställda, bland de flesta vi träffar.
- Det blir 72 timmars fest och sedan går allt tillbaka till det normala. Förändringarna kanske börjar märkas efter 15 år, säger Atdhe Mulla som studerar i Prag men åkt hem till Pristina för att fira.
Det är mycket som Kosovo behöver bygga upp innan landet fungerar utan stöd från det internationella samfundet. Nästan hälften av befolkningen är arbetslös, administrationen svag och den svarta ekonomin blomstrande med cigarettsmuggling, penningtvätt och vapenhandel. De senaste åren har stora delar av ekonomin varit beroende av utländskt bistånd och pengar som skickas tillbaka av kosovoalbaner som bor i utlandet.
Och det internationella samfundet kommer forsätta att vara närvarande. På lördagen gav EU klartecken för att skicka en 2.000 man stark polis- och rättsstyrka till Pristina. Tanken är att denna så småningom ska ta över efter FN-administrationen och hjälpa till att bygga fungerande institutioner i landet. Samtidigt kommer den Natoledda Kfor-styrkan på 16.000 man vara kvar.
Frågan är också hur landet ska lyckas ena sina invånare. Runt tio procent är serber. Och medan glädje präglar Pristina är deras känslor för självständighetsförklaringen de motsatta. Thacis löften om att minoriteter ska skyddas och att alla ska behandlas lika ger de inte mycket för. Inte heller kan de tänka sig att godkänna ett självständigt Kosovo. Själva deklarationen är både orimlig och olaglig anser både kosovoserberna och Serbien, som Kosovo fram tills nu formellt tillhört. En åsikt som stöds av Ryssland.
Staden Mitrovica ungefär en timme norr om Pristina illustrerar väl hur splittrat Kosovo är. Här delar en bro den kosovoalbanska befolkningen från den kosovoserbiska. Invånarna lever geografiskt nära varandra men utan någon större kontakt.
När man väl korsat bron och träder in på den serbiska norra sidan av staden slutar flaggorna att vaja. Här finns inga som helst planer på att acceptera ett självständigt Kosovo. De tänker helt enkelt inte godta landet, utan planerar att välja ett eget parlament.
Samtidigt råder en viss känsla av uppgivenhet. Många tycks ha resignerat inför tanken att detta kommer att ske en dag. Viss oro för våld finns, även om de flesta uttrycker en oerhörd trötthet på bråk.
Den norra delen av Mitrovica är tätbefolkad och på lördagsmarknaden där alltifrån sprit och grönsaker till avloppsrör säljs går folk ständigt in i varandra. Sopor bränns intill marknaden och gör luften frän att inandas.
Goran Jovanovic säljer bland annat tvättsvampar och leksaker. Han är inte glad över Kosovos planer på självständighet. Men han tänker stanna i Mitrovica även efter söndag.
- Psykologiskt är det negativt att de utropar självständighet. Men vi måste stanna och bo här. Det är här jag har mitt liv. Jag anser att jag är en tolerant person. Men vissa saker på andra sidan bron kan jag inte acceptera, säger han och menar att det kommer ta tid innan serber och albaner kan bo tillsammans.
Men i sina affärskontakter har han inga problem med kosovoalbanerna. Han åker till Pristina i stort sett dagligen för att göra affärer och säger sig vara positivt överraskad över hur bra det fungerar.
- I affärer talar alla samma språk. Vi har inga problem alls. Det är på den politiska nivån som problemen ligger, säger han.
Seka Stasevic står och förhandlar om priset för lök och potatis. Hon som så många andra räknar med att saker kommer att förbli ungefär som tidigare efter att Kosovo utropat självständighet.
- Det viktigaste är att det inte blir något våld. Jag har en dotterdotter och jag hoppas att hon kan bo kvar här och ha en fredlig framtid, säger hon.
I nästa andetag konstaterar hon bestämt att detta är Serbien. Därmed sällar hon sig till andra serber som hävdar att Kosovo är vaggan för den serbiska kulturen och religionen. Nu manar den serbiska regeringen folk att stanna kvar för att hävda sin rätt. Och redan sedan tidigare får lärare och läkare dubbelt så mycket i lön i Mitrovica jämfört med andra delar av Serbien, eftersom de betalas av både Serbiens administration och Kosovo, berättar kosovoserben Tatjana Lazarevic som jobbar för FN-administrationen UNMIK och hjälper oss att tolka. Hon beskriver de ledande kosovoserberna som oerhört styrda av Belgrad.
- Det har aldrig funnits en kosovoserb som vill vara självständig. De vill vara bundna till Serbien och frågar Belgrad om allt, säger hon.
Konflikten går långt tillbaka i tiden. Lazarevic beskriver tiden för serberna innan serbledaren Milosevic kom som hemsk. Då, före 1989, hade Kosovo ett långtgående självstyre och enligt Lazarevic behandlades serber mycket illa. Milosevic avskaffade i stort sett självstyret och upplöste Kosovos parlament. Plötsligt var situationen den omvända. Under Milosevic inleddes den etniska resningen av albaner.
- Innan Milosevic kom var serbernas liv här hemskt. När han sedan tog makten blev livet för albanerna hemskt. Detta är historia som vi inte kan radera ut, säger hon.
Mitt i konflikten står vanligt folk som försöker överleva. Skolorna för serberna och albanerna undervisar helt olika saker, konstaterar Tatjana Lazarevic.
- Min dotter får lära sig att Kosovo är en del av Serbien. På den andra sidan bron får barnen lära sig att de är ockuperade. Det är mycket nationalism som frodas och i skolan manipuleras folks känslor, säger hon.
Vi går ett par hundra meter till höger om broslutet. Där håller kosovoalbaner, det bor 3.000 i norra delen av Mitrovica, marknad på lördagarna. Här är priserna lägre och för det mesta är grönsaksstånden oerhört välbesökta, enligt Tatjana Lazarevic. Men på lördagen är det glest befolkat. Tatjana Lazarevic tror att det kan bero på spänningar inför självständighetsdeklarationen som väntar på söndagen.
Men Albert Görguri, en av 3.000 kosovoalbaner på den norra sidan av Mitrovica, räknar med att folk kommer senare på dagen. Han har inga problem alls med kosovoserberna.
- Vi är albaner men 90 procent av våra kunder är serber. Det finns inget som helst hat mellan oss och det kommer inte förändras med självständighetsförklaringen.
Han räknar inte med några större förändringar efter självständighetsförklaringen.
- Vi har väntat så länge på det här, men jag tror det dröjer innan livet förändras. Med tiden hoppas jag att spänningarna mellan folkgrupperna försvinner och att vi kan gå framåt.
Att som kosovoalban bo i den serbdominerande delen av Mitrovica är inga bekymmer alls, hävdar Albert Görguri.
- Tvärtom, jag är van att bo här och känner människorna. Man borde inte se på folk som albaner eller serber. Tyckte alla som jag skulle det inte vara så mycket bråk, säger han.
I norra delen av Mitrovica är det serbisk press och det serbiska språket som gäller. I den södra delen är det albanska som talas, även om de äldre invånarna för det mesta kan serbiska. På lördagen var Kosovo huvudrubrik i nästan alla serbiska tidningar. "De tar det ifrån oss i morgon", löd rubriken i en kvällstidning.
Nu är stämningen spänd i norra delen av Mitrovica. Protester mot Kosovos självständighetsförklaring väntas på måndag och det ryktas att den serbiske premiärministern Vojislav Kostunica är på intåg.
Men de flesta kosovoserber vi möter räknar inte med att självständighetförklaringen kommer att innebära några större förändringar i deras vardagliga liv.
- Så länge våldet uteblir kommer serberna fortsätta att leva som vanligt. Det blir bara en ännu mer absurd situation där serberna kommer att låtsas att det inte finns någon självständighet, säger Tatjana Lazarevic.
På den södra sidan bron är känslorna mer upprymda. Bahkir Tmava räknar med att livet blir bättre efter självständigheten. Han äger ett hus på den norra sidan av Mitrovica och hoppas att han kan bo där när det lugnar ner sig politiskt.
- Det här blir som en frigivning för folket i Kosovo. Nu ska vi leva tillsammans i fred utan politiska påtryckningar. Vi vill leva fria som i andra länder i Europa.
Från både kosovoserbiskt och kosovoalbanskt håll har det manats till lugn de kommande dagarna. Kosovoalbanernas ledare Hashim Thaci har efterlyst ett "värdigt" firande och kosovoserbiska ledare har manat sin befolkning att inte låta sig provoceras.
- Men en idiot är nog. Det finns människor här som inte kan tåla albaner, säger Tatjana Lazarevic.
Att EU med tiden ska ta över från FN-administrationen underkänns helt av kosovoserberna och Serbien. Detta går helt emot FN:s deklaration 1244 menar man. Denna antogs i FN:s säkerhetsråd 1999 efter att försvarsalliansen Nato genom bombattacker drivit ut serbiska styrkor från Kosovo och satte Kosovo under FN-administration. Att en EU-administration nu är på väg kallade den kosovoserbiske ledaren Milan Ivanovic på lördagen för en "ockupation".