new york.
När Barack Obama får överta Irakkriget ska han hantera en konflikt som pågått i över fem år och kostat tiotusentals människoliv. Det kan bli Obamas första stora utrikespolitiska prövning som USA:s president. Obama måste snabbt visa att han uppfyller vallöftet om en truppreträtt utan att USA:s intressen i Mellanöstern hotas.
Irakkriget har under flera år dominerat både den utrikes- och inrikespolitiska debatten i USA, men i valkampanjens slutskede kom frågan i skymundan. Rapporterna om våldsdåd har visserligen fortsatt att strömma in, men inte i samma omfattning som tidigare. Det har bidragit till ett minskat intresse från nyhetsmediernas sida.
Dessutom har finanskrisen gjort det svårare att motivera ett krig som kostar USA minst 145 miljarder dollar om året.
Ett av Bushs sista beslut innan han lämnar Vita huset blir att formellt acceptera Iraks krav på en fast tidsplan för en reträtt av USA:s trupper. Irak vill att trupperna ska ha dragits tillbaka senast i slutet av 2011. Barack Obama, som lovat att reträtten ska klaras av på 16 månader, blir den som får ansvaret för att tillbakadragandet sker under ordnade former.
Ett huvudargument för att USA ska dra sig tillbaka är att läget i Irak stabiliserats under senare tid. Men det är en stabilitet som inte kan tas för given. En brutal påminnelse om det sköra tillståndet kom tidigare i veckan när tre synkroniserade bombattacker krävde ett 30-tal dödsoffer i norra Bagdad.
Nya sekteristiska strider kan snabbt blossa upp och ändra förutsättningarna för hur USA ser på sin närvaro. Det har också spekulerats över att USA-fientliga grupper nu ser ett tillfälle att testa den nye presidenten.
Det sker samtidigt som det irakiska styret ska ta en större roll för att upprätthålla den inre säkerheten, inte minst i Bagdad. Kurder i norr är måna om att få behålla den stora självständighet som uppnåtts, shiamuslimska grupper vill säkra ett större självstyre i söder och sunniaraber kan känna sig trängda från olika håll.
För Obama är utmaningen att genomföra en utlovad reträtt på ett sådant sätt att Irak inte kollapsar i ett nytt kaos. Landets strategiska läge i Mellanöstern, dess stora oljereserver och risken för ett ökat iranskt inflytande kan inte ignoreras av den nya administrationen i Washington.
Om nya problem tillstöter i Irak kan Obama sannolikt tänja på löftet om truppreträtten. Den breda politiska enigheten om ett tillbakadragande till slutet av 2011 ger honom mer flexibilitet när det gäller tidtabellen. En första indikation om hur Obama ser på tidsplanen kan komma med valet av försvarsminister. Om spekulationerna om att Obama vill behålla Robert Gates Bushs man på posten besannas tyder det på att han vill genomföra reträtten under så brett politiskt samförstånd som möjligt.
Gates är snarare teknokrat än partipolitiker och åtnjuter respekt inte bara bland republikaner utan även bland många demokrater. Ledande demokrater i kongressen har redan signalerat att de är med på att Gates fortsätter som försvarsminister under en övergångsperiod, kanske ytterligare ett år, särskilt som han haft en ledande roll i det utdragna arbetet med att nå ett nytt avtal med Iraks regering om USA:s fortsatta militära närvaro.
President Bush har redan gått med på en rad eftergifter och Iraks regering verkar nu efter Obamas valseger mer benägen att acceptera en uppgörelse.