Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Krisen stärker bandet mellan EU och Nato

Under onsdagen väntade människor på medicinsk hjälp utanför borgmästarens kontor i Slaviansk, Ukraina. Den ukrainska regeringens offensiv mot de ryska separatisterna i östra Ukraina fortsätter.
Under onsdagen väntade människor på medicinsk hjälp utanför borgmästarens kontor i Slaviansk, Ukraina. Den ukrainska regeringens offensiv mot de ryska separatisterna i östra Ukraina fortsätter. Foto: GLEB GARANICH

Krisen i Ukraina har förändrat och stärkt EU:s förhållande till försvarsalliansen Nato. För den stora majoritet av EU:s medlemmar som också är med i Nato är ett tätare samarbete naturligt, säger Sveriges avgående Natoambassadör Veronika Wand-Danielsson i en DN-intervju.

Både EU:s och Natos högkvarter ligger i Bryssel, men fram till nyligen har relationen mellan organisationerna präglats av politisk distans och ibland av viss konkurrens. Men förhållandet har förändrats under vårens kris i Ukraina.

– Natos ansvar för territorialförsvar har på nytt bekräftats. Det var mer överlappning tidigare. När det till exempel gällde Natos insats i Libyen 2011 hade EU inledningsvis planering för en egen insats som aldrig genomfördes, säger Sveriges avgående Natoambassadör Veronika Wand-Danielsson.

Hon har varit ambassadör vid den svenska Natodelegationen sedan 2007, men avslutar sitt uppdrag i sommar och blir till hösten Sveriges sändebud i Paris. Veronika Wand-Danielsson har alltså på nära håll kunnat följa Natos utveckling under våren.

Innebär tydligare ansvarsfördelning att Nato och EU samtidigt har blivit mer beroende av varandra?

– Ja, organisationernas samverkan har på ett naturligt sätt förstärkts, hävdar Veronika Wand-Danielsson.

En tätare relation behövs, anser hon. När EU diskuterar om det behövs fler sanktioner mot Ryssland borde unionens politiska ledare ha tillgång till säkra uppgifter om var de ryska trupperna finns och hur de rör sig. Det är dessutom helt naturligt för de 22 av EU:s 28 medlemmar som är med i båda organisationerna.

Känsligare är det förstås för länder som inte är med i Nato. För Sverige påverkas förhållandet till försvarsalliansen också av att vårens kris innebär ”back to basics” för Nato.

– Vi hade alla vaggats in i föreställningen om att verkställandet av Natos ursprungliga uppdrag, det kollektiva försvaret, hörde till det förflutna. Så ser man plötsligt bilder på grönklädda män i Krim och hör rapporter om 40 000 ryska soldater vid gränsen mot Ukraina. Är det verkligen möjligt? undrade ansvariga också i det här huset, berättar Veronika Wand-Danielsson.

Frågan ställdes också öppet under Natos första stora krismöte om Ukraina. Rysslands oberäkneliga agerande i Krim överraskade, men Natoländerna kom snabbt överens om ett kraftfullt fördömande.

Dagen därpå begärde Polen konsultationer enligt artikel 4 i Natos stadga. Sådana kan ske om en Nato­medlem anser att landets oberoende och säkerhet hotas.

– Då är det allvar, förklarar Veronika Wand-Danielsson. Inget Natoland kan missbruka denna rätt till politiska konsultationer.

Nato sysslar alltså åter med frågor som rör Europas säkerhet och medlemmarnas försvar. Samtidigt går en 20 år lång period som präglats av försvarsalliansens närvaro i Bosnien, Kosovo, Libyen och ­Afghanistan, där också länder utanför Nato också deltagit, mot sitt slut. Hur påverkas Sveriges partnerskap med Nato av det?

– Vårt partnerskap med Nato är nödvändigt för att utveckla Sveriges militära förmåga, anser Veronika Wand-Danielsson. Om Sveriges försvar ska vara kompatibelt och kunna agera med andra länder måste vi ha ett nära samarbete.

Hon tror också att Nato har intresse av fortsatt partnerskap. Sverige har ingen ambition att gå med i Nato, men ”vi ligger geografiskt där vi ligger”.

– Under det sista halvåret har jag varje vecka fått frågan hur vi ser på framtiden. Fram till krisen i Ukraina var det ingen som undrade ­varför Sverige inte går med i Nato, berättar Veronika Wand-Danielsson.

Fakta. Nato–EU

Nato har 28 medlemsländer. EU har också 28 medlemmar

6 av EU:s medlemmar är inte med i Nato: Sverige, Finland, Österrike, Irland, Malta och Cypern.

6 av Natos medlemmar är inte med i EU: USA, Kanada, Turkiet, Norge, Island och Albanien.

I början av september 2014 har Nato ett stort toppmöte i Wales då försvarsalliansens framtid ska diskuteras.

Jens Stoltenberg, Norges tidigare statsminister, tar över som Natos generalsekreterare i oktober.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.