Enligt författningsdomstolens utslag i torsdags var slopandet av slöjförbudet ett brott mot principen att Turkiet är en sekulär stat, vilket är en grundlagsbestämmelse som inte går att ändra.
Slöjfrågan har varit känslig och omstridd i åratal. När AKP-regeringen i februari med hjälp av förkrossande majoritet i parlamentet hävde förbudet att bära slöja på universiteten, var det viktigaste argumentet att man tog bort en frihetsinskränkning som hindrat många unga kvinnor från att studera på högskola.
Det sekulära etablissemanget i Turkiet, höga militärer, domare och ämbetsmän, hävdar däremot att slöjförbudet är en av grundpelarna i statsideologin, som den formulerades av den turkiska republikens grundare Kemala Atatürk för 85 år sedan.
Efter AKP:s stora seger i valet sommaren 2007 hade många väntat sig en genomgripande reform av den gällande grundlagen, som infördes av militärledningen efter kuppen 1980.
Något förslag till ny demokratisk författning har dock inte synts till, utan i stället bestämde sig AKP för att driva igenom ett slopande av slöjförbudet.
Detta betraktades av många bedömare i Turkiet som en taktisk blunder. Fokuseringen på den symboliska slöjfrågan gjorde det lätt för det kemalistiska etablissemanget att stämpla Erdogan och AKP-regeringen som dolda islamister.
I stället för att inleda en debatt om demokrati, yttrandefrihet och rättigheter för kurder, har AKP utpekats som "en brännpunkt för anti-sekulära aktiviteter".
Det var den formulering som Turkiets riksåklagare använde när han i mars beslöt att dra AKP inför rätta, och yrka på förbud.
Författningsdomstolens utslag om huvuddukarna lär få betydelse för Högsta domstolen utslag senare i sommar - åklagaren hänvisade just till slöjfrågan i sin argumentering för att AKP ska upplösas.
AKP-ledarna Erdogan och Abdullah Gül (presidenten) kunde snabbt ha gått till motattack, exempelvis genom att driva igenom snabba grundlagsändringar som skulle omöjliggöra partiförbud.
Men de valde att ligga lågt och låta rättsprocessen ha sin gång. Av allt att döma såg de inte några möjligheter till motåtgärder. Och efter torsdagens slöjbeslut var turkiska kommentatorer ense om att AKP ligger illa till. "Ett beslut om att stänga AKP har blivit oundvikligt", skrev tidningen Vatan.
På fredagen samlades partiets ledning till ett krismöte för att diskutera framtiden. Om AKP tvingas att stänga är det troliga att ledande medlemmar bildar ett nytt parti, och att man utlyser nyval.
Men hur ska man komma förbi en bannlysning av Erdogan och Gül? Åklagaren har yrkat på att 71 AKP-medlemmar - inklusive dessa två - förbjuds att tillhöra ett politiskt parti i fem år.
Följderna av ett partiförbud är svåra att överblicka; i realiteten handlar det om en fredlig statskupp. Hur kommer de turkiska väljarna att reagera på att deras mening ignoreras? Att förhandlingarna om EU-medlemskap tvärbromsar är ingen vågad gissning.
Flera av EU:s utrikespolitiker har uttryckt sitt stöd för AKP och varnat för följderna av ett förbud. Men från USA:s håll har signalerna varit kluvna.
Den turkiske utrikesministern Ali Babacan besöker just nu Washington för att försöka få entydigt stöd för den folkvalda regeringen och den demokratiska processen.
Haken är att den neokonservativa falangen i Bushadministrationen, med vice president Dick Cheney i spetsen, ser misstänksamt på "islamisterna" i AKP och odlar nära kontakter med den antidemokratiska turkiska militärbyråkratin.