Han kämpar för sin politiska överlevnad. Därför har han backat, igen. Efter kompakt palestinsk kritik säger han att han ångrar beslutet att dra tillbaka stödet för FN-rapporten som beskriver påstådda krigsbrott från både den israeliska och palestinska sidan under Gazakriget i vintras. En kursändring som ledde till att rapporten inte gick vidare till FN:s säkerhetsråd.
Det är oklart om det räcker för att hålla honom kvar vid makten.
I veckan har demonstrationer med krav på presidentens avgång genomförts i Västbanken. Ett stort antal palestinska människorättsgrupper, intellektuella och personer inom Abbas egen Fatahrörelse har kritiserat beslutet. Hamasledarna på Gaza var inte sena med att fördöma beslutet.
– Vi anser inte att de är palestinier eller representanter för det palestinska folket. De är förrädare, säger Hamas Mahmoud Zahar.
Men protesterna har också spridit sig utanför de palestinska territorierna. Syrien valde att skjuta upp ett besök av den palestinske presidenten och Libyen kräver att säkerhetsrådet möts för att diskutera rapporten.
Det är svårt att veta vad som egentligen hände. Det kan vara som Mahmoud Abbas säger, att det var arabiska påtryckningar som gjorde att han backade.
Eller så är det som den arabiska pressen spekulerar i, att Abbas, efter två samtal från den amerikanska utrikesministern, valde att backa för att rädda de sköra fredstrevarna mellan israeler och palestinier.
Eller så stämmer de uppgifter som spritt sig i arabiska medier om att det ska vara ett komprometterade videoband som ligger bakom den palestinska helomvändningen. På videoupptagningen ska Abbas ha uppmanat israelerna att slutgiltigt krossa Hamas i Gazaoffensiven. Israelerna hotade att offentliggöra banden om inte Abbas backade. Det ryktet har allvarligt skadat förtroendet för Mahmoud Abbas.
Presidenten har haft svårt att fylla tomrummet efter ikonen Yassir Arafat.
Men så, efter Gazakriget och efter Fatahs kongress, vände det. I somras seglade Mahmoud Abbas i medvind. Det väststödda ekonomiska undret på Västbanken och den säkerhet som den palestinska polisen lyckades bringa i de största städerna ökade hans popularitet.
Fatahrörelsens kongress i somras var också en succé. Splittringen inom partiet verkade möjlig att överbrygga och presidenten lämnade kongressen stärkt.
En försoning med Hamasledarskapet på Gaza verkade också nära. Ett nytt avtal om ett visst närmande var tänkt att presenteras i slutet av oktober.
Någonstans där halkade han.
Först samtalen mellan premiärminister Benjamin Netanyahu under ledning av Barack Obama. Mahmud Abbas hade krävt ett stopp av utbyggnaden av de israeliska bosättningarna för att delta. Han fick lov att svälja sin stolthet och sätta sitt politiska förtroende i pant när han accepterade inbjudan. Netanyahu tänkte inte stoppa byggandet och Abbas kom tillbaka från USA tomhänt.
I förra veckan vann Hamas politiska poäng när Israel släppte 20 palestinska fångar i utbyte mot en film av en tillfångatagen israelisk soldat.
Och så nu Goldstonerapporten.
Frågan är hur mycket mer motgång den 73-årige Abbas kan tåla. Hans starkaste kort är tomrummet bakom honom. Det finns inte någon självklar kronprins.