”Kroatien säger ja”, lovade premiärminister Zoran Milanovic när han och hans invånare folkomröstade om EU-medlemskap. EU-vännerna såg ut att vinna med god marginal.
Kroatien gick på söndagen till röstlokalerna för att rösta om EU-medlemskap, ett beslut som delat befolkningen. På kvällen tydde allt på ett klart ja. Med nästan alla röster räknade hade 66 procent, enligt valmyndigheten, valt att rösta ja trots månader av osäkerhet.
– Det här är en stor dag för Kroatien och 2013 blir en vändpunkt i vår historia. Jag ser fram emot när hela Europa blir mitt hem, sade president Ivo Josipovic efter att ha röstat.
Nu återstår endast formella godkännanden från övriga EU-länder innan Kroatien kan träda in som medlemsstat nummer 28 från den 1 juli 2013.
I vintersolen i Zagreb på söndagen var de intervjuade både för och emot.
– Vi behöver ordning och framtidsutsikter, om inte för oss så åtminstone för våra barnbarn, sade ja-sägaren Jasna Kozlovic.
– Vi kan inte stå utanför EU. Naturligtvis finns det en baksida också, men det är något vi måste vänja oss vid, sade Josip Zavrski, som röstade likadant.
– Det är som att stiga ombord på Titanic. Kroatien har styrkan och förmågan att vara självständigt och i EU blir vi bara andraklassmedborgare, tyckte i sin tur nej-röstande Zorana Banac.
Folkomröstningen var den första i Kroatien sedan 93 procent av landets invånare våren 1991 sade ja till självständighet – ett beslut som föregick 1990-talets blodiga inbördeskrig i dåvarande Jugoslavien.
Med ett ja till EU i Kroatien ”återförenas” åtminstone två av de gamla delrepublikerna. Grannlandet Slovenien blev EU-medlem 2004.
Även övriga delar av den forna unionen hoppas gå samma väg. Makedonien, Montenegro och Serbien har redan lämnat in sina ansökningar medan Bosnien-Hercegovina och det omstridda Kosovo än så länge nöjt sig med uttalade ambitioner.