Regeringen planerar en omfattande omstöpning av landets arbetsstyrka, vilken kan beröra upp till en miljon överskottsjobb, förklarade Castro i nationalförsamlingen på söndagen.

Kubaner har befarat massarbetslöshet på grund av rationaliseringarna, men presidenten försäkrade att det inte skulle bli några massavskedanden utan ny sysselsättning.

- Ingen kommer att lämnas åt sitt öde, sade den 79-årige Castro.

Kubas ekonomi kontrolleras för närvarande till 95 procent av staten.

Castros löfte om ökad privat företagsamhet är avsett att begränsa effekterna på samhället av rationaliseringarna.

Regeringen har gått med på att tillåta olika former av privat företagsamhet och andra alternativ för arbetare som förlorar sina jobb, sade Castro.

Efter Sovjetunionens sönderfall, som innebar ett bortfall av massivt ekonomiskt stöd till det socialistiska Kuba, godkände Castroregimen på 1990-talet en rad former av privata företag. Verksamheter som skönhetssalonger, hundtrim och små restauranger fick licens och betalade skatt.

Social förbittring uppstod när några av egenföretagarna blev framgångsrika, i synnerhet ägare till mindre restauranger. Regeringen började då höja skatterna och strama upp regelverket samt minskade antalet tillstånd tills sektorn i det närmaste lamslogs, liksom resten av ekonomin.

Kuba har inte haft tillgång till internationellt kapital och är beroende av den rabatterade olja landet får från Venezuela för att hålla den sköra ekonomin flytande. Turistinkomsterna, liksom bidragen från kubaner i exil, är stöttepelare i den kubanska ekonomin.

Ineffektiviteten är omfattande och lönerna är låga. Arbetare tjänar i genomsnitt 150 kronor i månaden.

Kubanerna har hoppats på liberaliseringar av ekonomin, men kommunistregimen har uteslutit en svängning mot kapitalism.

- Man kan inte tala om reformer, bara om en uppdatering av den kubanska ekonomiska modellen, säger ekonomiminister Marino Murillo.