Havanna.
Nyligen upptäckta oljefyndigheter i kubanska vatten ger Castroregimen hopp om att bli en nettoexportör av olja inom några år. Det har fått demokrater i USA att börja tala om att det kanske är dags att häva handelsembargot mot landet.
Långt ute till havs, i vattnen norr om Kuba, har det spanska oljebolaget Repsol lokaliserat stora mängder olja av hög kvalitet. Oljan finns på 1.600 meters djup, vilket gör utvinningen komplicerad och dyr.
Men om priset på råolja fortsätter att vara högt, kan utvinningen ge en rejäl vinst. Flera stora oljebolag, bland andra Norsk Hydro, har inlett provborrningar i jakten på det svarta guldet. USA:s Geology Survey uppskattar att minst 4,6 miljarder fat olja finns i de kubanska vattnen.
Men USA:s oljebolag får stå och se på medan oljeruschen pågår, eftersom handelsembargot mot Kuba hindrar dem från att delta. Flera tunga demokratiska politiker i USA har därför börjat tala om att det är dags att lätta på embargot.
Oljefyndigheterna finns bara ett fåtal mil från Floridas kust och med oljepriset på rekordnivåer är det en svår frestelse för USA.
Flera amerikanska oljebolag har visat intresse. Bland dem Exxon Mobil, som fick se ett av sina raffinaderier nationaliseras under revolutionen.
Sedan 1991 har Kuba försökt ersätta de 255.000 fat olja per dag som försvann i ett slag när Sovjetunionen kollapsade. I dag producerar man cirka hälften av landets förbrukning, vilket i praktiken gör Kuba beroende av de förmånliga avtalen med Hugo Chávez.
Om Chávez politiska stöd sviktar, vilket antyds av förra helgens förlust i folkomröstningen, så riskerar Kuba att stå utan olja om några få år. Och när leveranserna väl stoppas räcker Kubas reserver bara
i ett par veckor.
Om de nya oljefälten ger utdelning kan scenariot ändras fullständigt. I stället för de ständiga strömavbrott som plågade Kuba fram till för bara några år sedan, skulle landet vara självförsörjande och dessutom kunna exportera en hel del olja.
Castroregimen har redan börjat rusta upp raffinaderier, modernisera hamnar och transportvägar, trots att produktionen kan inledas tidigast om tre år.