Det ser på nytt mörkt ut för chanserna till en försoning mellan turkiska staten och den kurdiska minoriteten. Sedan kurdpartiet DTP förbjudits beslöt dess representanter på lördagen att lämna parlamentet.
Ledningen för Demokratiska samhällspartiet (DTP) beslöt på ett krismöte att bojkotta arbetet i parlamentet i Ankara. Sedan två av dess ledamöter förbjudits arbeta politiskt de närmaste fem åren hade de återstående 19 kunnat sitta kvar och fortsätta det demokratiska arbetet för kurdiska rättigheter som "politiska vildar".
Efter avhoppet återförs den kurdiska kampen till gatan. Därmed understryks den på nytt vidgade klyftan mellan den stora befolkningsminoriteten och den del av det turkiska samhället som betraktar alla krav på stärkt kurdisk identitet som ett hot mot den sekulära turkiska enhetsstaten.
På lördagen förekom oroligheter i flera städer i den sydöstra delen av landet. I Hakkari fick före detta DTP-funktionärer ingripa för att rädda två poliser från att lynchas av en upphetsad, stenkastande folkmassa. Demonstranter kastade bensinbomber och stenar mot kravallpolis och bepansrade fordon som satts in.
Oroligheter förekom också i städerna Van och Diyarbakir, skriver Reuters.
DTP-ledaren Ahmet Türk betonade på en presskonferens i Ankara att "vi tror fortfarande på demokratisk politik", vilket tolkades som en antydan om att partimedlemmarna är redo att omgruppera sig under nytt partinamn.
Så har skett vid en rad tillfällen, varje gång det ledande kurdiska partiet förbjudits av Författningsdomstolen, vilket skett med en skrämmande regelbundenhet.
Det är oklart hur avhoppen från parlamentet ska hanteras, men fyllnadsval i en rad valkretsar i sydost är en möjlighet.
Men risken är stor att domstolsbeslutet i fredags får många kurder att tappa tron på det demokratiska systemet, vilket kan stärka den förbjudna PKK-gerillan och försvaga regeringspartiet AKP. Premiärminister Recep Tayyip Erdogans AKP är det parti som näst DTP haft starkast stöd i sydost, tack vare regeringens reformer som ökat kurdernas kulturella rättigheter. Men Författningsdomstolens hårda inställning och PKK:s ökade aktivitet riskerar att göra regeringen mindre reformbenägen och stöta bort väljare.