Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Kvinnorna som vinner över tjuvjägarna – utan vapen

Tjuvjakten på framför allt noshörning har exploderat i Sydafrika sedan 2007.
Tjuvjakten på framför allt noshörning har exploderat i Sydafrika sedan 2007. Foto: Alamy

Vanliga parkvakter skrattade åt idén att bilda en enhet dominerad av kvinnor. Efter ett år av minskande tjuvjakt upphörde skrattandet. Nu hyllas Sydafrikas ”Black Mambas”.

De är 24 kvinnor och två män. I grupper om mellan fyra och åtta ger de sig ut på den snåriga savannen och letar upp snaror och fällor, som de undanröjer. De vittjar gömda övervakningskameror och upptäcker inkräktare. De slår larm.

De har inga vapen starkare än pepparsprej. Ändå har de förstört 19 tjuvjägarläger och fått ner den illegala jakten på noshörning med 65 procent och förekomsten av snaror och fällor med 78 procent sedan de började sitt arbete för snart tre år sedan.

Världens första anti-tjuvjaktsenhet med nästan uteslutande kvinnor kallas Black Mambas och är en del av ett sydafrikanskt projekt mot illegal jakt, Transfrontier Africa.

Den opererar i Balulureservatet i den östliga Limpopoprovinsen, ett område som hänger samman med den väldiga nationalparken Kruger.

Tjuvjakten på framför allt noshörning har exploderat i Sydafrika sedan 2007. Förra året dödades 1.175 noshörningar i landet för sina horns skull.

Foto: Black Mamba APUTjuvjägarna är beredda att ta mycket stora risker för att lyckas döda en behornad bjässe och såga av det eftertraktade noshornet, en bit hårämne som värderas till uppemot en miljon kronor kilot på svarta marknaden. Lika skrupelfria som vidskepliga köpare i Sydostasien tror att malda horn hjälper mot allt från baksmälla till sviktande sexuell förmåga.

Kampen mot tjuvjägarna har utvecklats till något som liknar ett lågintensivt krig. Regelrätta slag med många dödsoffer har ägt rum mellan parkvakter och tjuvjägare.

Läs också: Nya vapnet mot tjuvjägarna: gps-sändare

Idén till Black Mambas växte fram ur insikten att den traditionella konfrontativa metoden inte visat sig vara särskilt framgångsrik. Varför inte trappa ned våldsanvändningen i stället och satsa på förebyggande övervakning?

– En Black Mamba är som en kvarterspolis som går nedför gatan. Deras ögon och öron är första försvarslinjen, säger Amy Clark, en av föreståndarna för Transfrontier Africa, till tidskriften Wired.

De traditionella parkvakterna och administratörerna skrattade först åt idén. Övervakningen kommer aldrig att lyckas om man bara rekryterar kvinnor, menade de.

– Inom ett år hade vi visat att de hade fel, säger Clark i en sydafrikansk tv-dokumentär om projektet.

Förra året belönades Black Mambas med FN:s miljöorgans pris Champions of the Earth.

Kompetensen hos de 24 kvinnorna i gruppen har utvecklats ”exponentiellt”, enligt Black Mamba-grundaren Craig Spencer. Många av dem har ambitionen att gå vidare och bli piloter, parkvakter, sjukvårdare och guider. Med sina månadslöner på runt 1.700 kronor i månaden är de sina familjers huvudförsörjare.

– Jag vaknar varje morgon stolt över att vara en Black Mamba, säger en av dem, Colet Ngobeni, i dokumentären.

– Om tjuvjakten fortsätter kommer det inte att finnas några noshörningar om tre fyra år. Jag vill inte att mina barn bara ska få se det här djurlivet på affischer.

Foto: Black Mamba APUFotografen Julia Gunther fick förra sommaren Black Mamba-vakternas förtroende och fick vara med dem under en veckas arbete.

För Wired beskriver Gunther hur team med mellan fyra och åtta kvinnor inledde sina patrulleringar i gryningen och sökte efter spår längs reservatets skyddsstängsel eller längs särskilda rutter genom bushen i området. Ibland var de ute på nattpatruller i månskenet.

Tjuvjägarnas viltfällor hittades ofta vid vattenhål. Anti-tjuvjägarnas kamerafällor fick nya minneskort.

– Tjuvjägare syntes på kamerabilderna hela tiden, säger Gunther.

Det är inte i första hand de vilda djuren som gör jobbet farligt. Tjuvjägarna finns överallt, och de har gevär och machetes.

– De här kvinnorna riskerar sina liv för att bevara naturen i stället för att exploatera den, säger Julia Gunther.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.