Flera år försenat träder klimatavtalet från Kyoto i kraft i dag, onsdag. Nu är det internationell lag på att de stater som skrivit under avtalet med USA som det stora undantaget ska begränsa sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.
Men trots att Kyotoavtalet tveklöst tvingar världen att tänka långt mer i nya banor än något annat miljöavtal gjort tidigare kommer vi just i dag, på avtalets första dag, inte att märka någon stor skillnad. Trots förseningen har Sverige och EU både planerat och fattat en mängd beslut för att leva efter avtalet.
Sverige har redan genomfört mycket av det som Kyotoprotokollet kräver för att begränsa utsläppen. Vi har sedan länge använt oss av ekonomiska styrmedel och vi har infört en koldioxidskatt. Vi ligger väl till jämfört med andra länder, sammanfattar Anders Turesson, svensk chefsförhandlare i klimatfrågor.
Därmed inte sagt att Sverige och EU kommer att kunna minska utsläppen av växthusgaser så mycket som klimatforskarna anser nödvändigt för att få stopp på jordens uppvärmning.
Kyotoavtalet tar bara ett litet, litet steg och sträcker sig dessutom bara fram till 2012. Det stora jobbet ligger därefter.
Även om inte gemene man märker så mycket till en början finns det andra som redan jobbar inom Kyotoavtalets ramar: de 12 000 industri- och energianläggningar som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter för koldioxid. För dem gäller det att ha kontroll på sina utsläpp och köpa fler utsläppsrätter om de inte klarar att hålla sig inom de kvoter som de tilldelats.
Trots att EU i detalj bestämt både utsläppskvoter och alla regler där omkring är det dock inte klart precis hur mycket staterna ska begränsa sina utsläpp fram till 2012.
Först ska det fastställas vilka utsläpp vi får göra under första åtagandeperioden. Än så länge är det bara en procentsiffra. Nu ska det översättas till konkreta ton, säger Anders Turesson.
På vägen från Kyoto 1997 fram till klimatmötet i Marrakech 2001 har innehållet i Kyotoavtalet kompromissats fram, ofta utifrån stora meningsskiljaktigheter. Men eftersom Kyotoavtalet inte slutgiltigt godkändes förrän i höstas när Ryssland skrev på har det hittills endast varit preliminära överenskommelser. De ska fastställas i höst.
Vi hoppas att det i huvudsak är en formalitet. Men tyvärr har det gått ganska lång tid och vi har nya politiska majoriteter i en mängd länder. Lite nervöst är det, medger Turesson.
Till detta kommer en mängd saker som ska utformas. En del ganska känsligt, till exempel exakt hur de stater som inte följer avtalet ska straffas.
Men den avgörande frågan är vad som kommer efter Kyotoavtalet. USA kräver till exempel att det ställs krav på utvecklingsländerna för att begränsa utsläppen. Sådana finns inte nu.
Dessutom anser president George W Bush att Kyotoavtalet i grunden är felkonstruerat och att nya avtal måste byggas upp på ett annat sätt. EU inser att man måste lyssna på amerikanerna, även om EU åtminstone hittills har försvarat avtalet med näbbar och klor.
Men har inte världen då blivit övertygad om att det brådskar med åtgärder för att få ner utsläppen av växthusgaser? Det är inte bara Sverige som utsatts för våldsamt väder som mycket väl kan vara en följd av pågående klimatförändringar.
Statsminister Göran Persson anser dock inte att detta övertygat världens ledare om nödvändigheten av att ta krafttag mot utsläppen.
Jag är rädd för att det inte är så. Vi har sett så mycket våldsamt väder de sista tio åren. När det inträffar kommer något slags tillnyktring, sen försvinner det ganska snabbt. Jag är rädd för att det kommer att krävas ännu mer innan vi får en bred politisk opinion för att göra något radikalt, säger han till DN.