Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Lagliga vägar för flyktingar kan minska farliga båtresor

En båt med migranter på Medelhavet har fått flytvästar.
En båt med migranter på Medelhavet har fått flytvästar. Foto: Anders Hansson

Lagliga vägar för flyktingar att få asyl i EU. Det hoppas Vänsterpartiets Malin Björk att förhandlingarna i EU-parlamentet, som hon ansvarar för, ska leda till.

– Jag är faktiskt optimist, säger hon.

Hela våren har det pågått förhandlingar om EU:s nya asylpolitik, och mest omdiskuterat är den del av dessa samtal som har kört fast. Polen, Ungern och en del andra EU-länder säger blankt nej till ett permanent system för fördelning av asylsökande mellan EU-länderna.

Läs mer: 4.000 har räddats på Medelhavet

Utkastet till EU:s nya asylpolitik innehåller dock flera, och mindre kända, delar. EU-kommissionen har lagt fram hela sju lagförslag (se faktarutan nedan) och ett handlar om det som kallas vidarebosättning av flyktingar.

I EU-parlamentet ansvarar Vänsterpartiets Malin Björk för förhandlingarna i den här frågan – och hittills har samtalen gått bra, tycker hon.

– Det handlar om att skapa lagliga vägar för flyktingar att få skydd i EU. Det känns stort och jag är faktiskt optimist. Jag ska göra allt för att det här ska lyckas, säger Malin Björk (bilden).

Foto: Thomas KarlssonTanken är att EU på olika sätt ska förmå unionens medlemsländer att ta emot fler så kallade kvotflyktingar via FN:s flyktingorgan UNHCR.

Malin Björk var inte lycklig över EU:s ursprungliga lagförslag, som lades fram i juli förra året.

– Jag blev verkligen förskräckt. EU-kommissionen vill försöka göra vidarebosättning till en bricka i ett förhandlingsspel.

– Målet är att få Turkietliknande avtal med fler länder som ska lova att ta emot människor som inte får asyl i EU, i utbyte mot att EU tar emot kvotflyktingar. Men det skulle strida mot själva idén bakom vidarebosättningen, som ska vara en humanitär insats, anser Malin Björk.

Därför har hon skrivit om flera delar av kommissionens lagförslag och i EU-parlamentet har hon redan fått visst stöd av företrädare för de stora politiska grupperna: konservativa EPP, socialistiska S&D, vänstergruppen som Björk tillhör, liberala Alde och de gröna.

– Jag har strukit bort kommissionens alla motkrav. Sådant hör inte hemma i ett humanitärt system för vidarebosättning av flyktingar, anser Malin Björk.

Hur det blir är inte klart än, eftersom förhandlingarna pågår. Och om Malin Björks vision ska bli verklighet måste EU:s medlemsstater ställa sig bakom förslaget. I dag har inte ens alla EU-länder ett avtal med UNHCR, men Vänsterpartiets EU-parlamentariker föreslår inget tvång.

– EU:s medlemsländer bestämmer själva om de vill ta emot kvotflyktingar och jag vill inte ha ett centraliserat EU-system. Men det gäller att få in medlemsstaterna i vidarebosättningsfållan – och här kan EU göra mer.

Malin Björk tycker därför att EU ska slå fast ett mål och sikta mot att ta emot 25 procent av de flyktingar som UNHCR bedömer vara så utsatta att de bör få vidarebosättning i ett tredje land. Om EU-länderna tar emot fler kvotflyktingar breddas också de lagliga vägarna för människor att få skydd, vilket i sin tur kan minska de farliga båtresorna över Medelhavet.

– Vi lever i en tid med stora flyktingströmmar. Europa är en stor och rik kontinent som kan ta emot fler människor. Jag tror att det går att vända utvecklingen. I dag är det få EU-länder som har avtal med UNHCR, men utvecklingen går åt rätt håll. Estland har precis beslutat att ta emot kvotflyktingar, påpekar Malin Björk.

Fakta. EU:s sju förslag för ny asylpolitik
  1. EU-kommissionen lade förra året fram sju lagförslag som ska göra EU:s asylpolitik gemensam och bindande. Medlemsländer får varken ha mer generös eller mer restriktiv politik.
  2. Ett permanent kvotsystem för asylsökande införs. Om antalet människor som söker skydd i ett EU-land överstiger en viss nivå ska asylsökande automatiskt skickas vidare. Förhandlingarna om detta är helt låsta i rådet, men pågår i EU-parlamentet under ledning av Cecilia Wikström (L).
  3. EU inrättar ett gemensamt ramverk för vidarebosättning av kvotflyktingar via FN:s flyktingorgan UNHCR. Ansvarig för förhandlingarna i EU-parlamentet är Malin Björk (V).
  4. Asylproceduren ska gå fortare. Beslut ska fattas inom sex månader.
  5. Flyktingar ska kunna få tillfälliga uppehållstillstånd i tre år och skyddsbehövande i ett år. Permanenta tillstånd ska inte vara möjliga.
  6. Alla som söker skydd ska ha rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd, men samarbete med myndigheterna blir ett krav.
  7. Vissa länder ska betraktas som säkra och människor från dessa länder som söker skydd ska skickas tillbaka.
Fakta. FN:s kvotflyktingar

UNHCR anser att det finns 16,1 miljoner flyktingar som har akut behov av vidarebosättning, men under 2016 fick bara 162 500 erbjudande om detta.

Av EU:s 28 medlemsländer har i dag 22 avtal med UNHCR. Sverige tar årligen emot 3 400 kvotflyktingar och sammanlagt har EU-länderna sagt ja till 16 400 kvotflyktingar sedan juli 2015.

Flest kvotflyktingar kom 2016 från Syrien (77 200), Kongo (22 800), Irak (12 800) och Somalia (10 500).

Källa: UNHCR och EU

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.