Den 1 juli i år är det dags för Frankrike att ta över ordförandeklubban i EU. Därpå följer Tjeckien och Sverige och tillsammans bildar de tre en trojka som ska samarbeta nära tillsammans för att göra EU:s arbete mer långsiktigt.
Men vid midsommarhelgens toppmöte i Bryssel framkom tydliga åsiktsskillnader mellan Sverige och Frankrike. Frankrike sade att om inte Lissabonfördraget införs är det totalt stopp för ytterligare utvidgning av EU, en utveckling som de generellt är skeptiska till. Sverige däremot är vän av fler länder i EU och hävdar att unionen visst går att utvidga även med gällande fördrag.
Samtidigt var Frankrike det land som gick längst fram i ledet med att förespråka olika typer av kortsiktiga lättnader som håller nere det höga bränslepriset och vill stötta utsatta näringar som fiskare och transportbranschen. En strategi som Sverige anser felaktig.
- Vi vet att vi inte tycker lika i alla frågor. Men vi välkomnar ett nära samarbete, säger den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt.
Samtidigt framhåller han att Frankrike och Sverige har samma ambitioner på andra områden.
- Klimat- och energipolitiken är huvudprioritet för Frankrike under deras ordförandeskap. För oss blir främsta målet att få till ett nytt internationellt klimatavtal. Då är det väl väldigt bra om vi kan arbeta ihop, säger han.
Vid toppmötet fick båda parter lite godisbitar. När ledarna åkte hem hade de bestämt att EU-kommissionen tillsammans med Frankrike ska utreda möjliga förslag om skattelättnader och presentera dem vid det informella toppmötet i oktober. Något som efterlysts av den franske presidenten Nicolas Sarkozy.
Samtidigt betonar de behovet av att EU blir mindre oljeberoende, mer energieffektivt och fortsätter att arbeta för ett samhälle med en ökad andel förnyelsebar energi. En linje som förespråkas av Sverige.
Frankrike talar sig varmt för en jordbrukspolitik med kraftiga subventioner, Sverige är emot.
- Nya subventioner och tullar är definitivt fel väg att gå. De är snarare en prishöjande förklaring, säger Fredrik Reinfeldt.
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso betonade att alla kortsiktiga nödåtgärder måste vara i linje med EU:s långsiktiga mål: att sluka mindre energi och bli mindre oljeberoende.
- Det enda rätta svaret på de höga energipriserna är EU:s klimatpaket, att effektivisera och diversifiera energiförbrukningen. Det är viktigt inte bara ur miljösynpunkt, utan också för energisäkerhet och ur ekonomisk synvinkel, säger han.
Sverige hade stöd för sin frihandelsvänliga åsikt av Tyskland, Danmark, Nederländerna och Finland.
- Men rätt många har talat för kortsiktiga åtgärder. Väldigt många vill exempelvis stödja fiskerinäringen. Men problemet är att det finns för många fiskare och för lite fisk och att vi snarare behöver se till att vi har kvoter som försäkrar att det finns några fiskar kvar, säger Fredrik Reinfeldt.
I slutänden enades ledarna om att ge EU-kommissionen i uppdrag att komma med konkreta förslag hur fiskeindustrin kan få stöd.
- Men samtidigt kommer vi att föreslå en omstrukturering av fiskesektorn. Utan fisk kan vi inte ha fiskare, konstaterar José Manuel Barroso.