Politik i USA

Lång kamp för svartas rättigheter

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

I början av 1600-talet fördes de första slavarna till USA. Flertalet av dem tillfångatogs i sina afrikanska hemländer och skickades med skepp över Atlanten. Vidriga förhållanden rådde ombord. Enligt vissa uppskattningar dog så många som en sjättedel av slavarna innan de nådde fram.

De flesta slavarna såldes sedan till vita plantageägare i sydstaterna och fick främst jobba med ris-, socker-, tobaks- och bomullsodling.

Annons:

Under 1800-talets första hälft växte motståndet mot slaveriet i de amerikanska nordstaterna. Det bidrog så småningom till att det amerikanska inbördeskriget bröt ut 1861. Då uppgick antalet svarta slavar i USA till knappt fyra miljoner (14 procent av USA:s totala befolkning).
Fyra år senare förklarades nordstaterna som segrare och slaveriet avskaffades.

Den svarta befolkningen fortsatte dock att förtryckas i framför allt Södern. Ett beslut i USA:s högsta domstol slog 1896 fast att rassegregerande lagstiftning inte stred mot den amerikanska konstitutionen. Därför kunde man i framför allt sydstaterna förbjuda svarta att gå i samma skolor, besöka samma restauranger eller sitta på samma bussäten som vita.

På olika håll växte den så kallade medborgarrättsrörelsen fram. Från början var det ingen samlad rörelse utan bestod av olika protestyttringar på olika platser.
Den 1 december 1955 räknas som ett nyckeldatum för den moderna medborgarrättsrörelsen. Då vägrade den svarta kvinnan Rosa Parks att lämna sin plats till en vit på bussen i staden Montgomery i Alabama. Uppståndelsen kring denna händelse väckte enorm uppmärksamhet både inom USA och internationellt.

Under de följande åren trädde flera
starka svarta ledare fram, som Martin Luther King och Malcolm X. Den 28 augusti 1963 tågade omkring 200.000 människor mot Washington, och Martin Luther King höll sitt berömda tal "I have a dream" framför Lincolnmonumentet. King mördades 1968.

Den 7 mars 1965 inträffade "Bloody Sunday", när kravallpolis attackerade en fredlig medborgarrättsmarsch i Selma, Alabama.
Under perioden 1957-1968 genomfördes en rad lagändringar som stärkte de svartas medborgerliga rättigheter på många områden, bland annat när det gäller rösträtt och diskriminering.

I slutet av 1960-talet utvecklades delar av medborgarrättskampen mot den så kallade Black Power-rörelsen som bland annat förespråkade ekonomiskt och politiskt självstyre för den svarta befolkningen.

1992 utbröt kravallerna i Los Angeles, när den svarta befolkningen protesterade mot frikännandet av fyra poliser som misshandlat Rodney King, en svart man på permission från fängelsestraff för rån. 53 människor dödades, 2.300 skadades och 8.000 greps i samband med kravallerna.

I november 2008 valdes Barack Obama till den förste svarte presidenten i USA:s historia.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

SD
Foto:Henrik Montgomery/TT Björn Söder och Jimmie Åkesson i Riksdagen på måndagen.

 DN/Ipsos-undersökning. M-sympatisörerna är mest positiva. 149  49 tweets  100 rekommendationer  0 rekommendationer

 Ewa Stenberg: Nu stundar en svår eftervalsanalys om varför man inte kunde bromsa SD:s framgång. 6  2 tweets  4 rekommendationer  0 rekommendationer

 Minst 3.091 döda i Afrika. Man smittades i Liberia och reste till Texas. 4  1 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

thailand
Foto:Vincent Yu/AP

 Turistministern: Bra om de är ute och festar och blir för fulla. 20  5 tweets  15 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Medieuppgifter: Hälsan sviktar för en allt fetare Kim Jong-Un, Nordkoreas diktator. 11  1 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

kim
Foto:AFP
Göran Persson: Förvånad att inte talmannen ingrep

Persson: Talmannen borde ingripit mot vänsterpartisten.  Webb-tv. 688  57 tweets  627 rekommendationer  4 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: