Redan när vallokalerna öppnade vid sjutiden på onsdagsmorgonen ringlade köerna långa till många vallokaler runt om i Sydafrika.
I kåkstaden Diepsloot i utkanten av Johannesburg hade entusiastiska väljare klivit upp mitt i natten för att göra sig redo att rösta.
- Vi är trötta och hungriga, men det är det värt, sade 48-åriga Christina Puthi som vid tiotiden på förmiddagen väntat i nio timmar utanför en vallokal i Diepsloot.
Onsdagens val var det fjärde sedan apartheidregimens fall, och rekordmånga väljare, drygt 23 miljoner, hade registrerat sig. Vid lunchtid drog valmyndigheten slutsatsen att ”de flesta sydafrikaner utnyttjar sin rätt att rösta”, en indikation på högt valdeltagande även innan officiella siffror sammanställts.
Engagemanget tycktes så stort att flera bedömare dragit paralleller till Sydafrikas första demokratiska val 1994.
Den livfulla valupptakten förklaras bland annat med att sittande regeringspartiet ANC denna gång mötte en vassare opposition än tidigare, framför allt från nya partiet Cope som bildades sent i fjol av en grupp avhoppade ANC-profiler och som också drar sitt huvudsakliga stöd från den svarta majoriteten.
I en del vallokaler var trycket från väljarna så stort att både röstsedlar och valurnor tog slut i förtid, och ett par mindre försök till valfusk uppdagades. I övrigt tycks dock valet ha gått relativt rätt till väga.
I Diepsloot, en typisk kåkstad där invånarna lever i enkla skjul och ofta saknar arbete och försörjning, tycktes många väljare sympatisera med regeringspartiet. Detta trots att många samtidigt uttrycker en besvikelse över bristen på framsteg sedan ANC först tog makten för femton år sedan. Flera hoppas på en förnyelse av ANC under nye ledaren Jacob Zuma.
–Han är annorlunda. Han känner oss och han vet hur han ska tala till oss, säger 51-åriga tvåbarnsmamman Mavis Lawana, som varit arbetslös de senaste fem åren.
Det fanns även väljare i Diepsloot som berättade att de skulle rösta på något av de mindre oppositionspartierna i syfte att förhindra ANC från att vinna två tredjedelars majoritet i parlamentet och därmed egen makt över landets konstitution, en syn på valet som delades av än fler i medelklassområdet Killarney, strax norr om Johannesburgs statskärna.
- Nu handlar det bara om att försvara grundlagen. Det är viktigare än några som helst partisympatier, säger drygt 30-årige affärskonsulten Thabang Skwambane.
I Killarney röstade också nationalhjälten och Nobelpristagaren Nelson Mandela till stort folkligt jubel, femton år efter det att han själv valdes till landets förste demokratiske president.
- Under den första tiden firade vi friheten, nu har vi nått det andra kapitlet i demokratin som handlar om hur vi får den att fungera. Det är ännu viktigare än befrielsen, och kanske än mer spännande. Det här valet är minst lika viktigt som det första, säger 37-årige tvåbarnspappan Dave Reynolds.
Han står i kön till den vallokal där Mandela röstade, och tillägger att han kommer att rösta på ”något av de mindre oppositionspartierna”.
Trots allt tal om Sydafrika som en multikulturell ”regnbågsnation” visar undersökningar att sydafrikanerna fortfarande röstar väldigt mycket efter hudfärg och historisk anknytning.
Nästan 80 procent av landets svarta befolkning stödjer ANC, medan inte ens 1 procent av de svarta kan tänka sig att rösta på Democratic Alliance, DA, som delvis har rötter i apartheidregimens Nationalistparti.
Nästan 60 procent av landets 4,5 miljoner vita invånare röstar däremot på DA, medan endast drygt 4 procent av vita röstar på ANC.
Det officiella resultatet väntas tidigast vara klart 48 timmar efter vallokalernas stängning på onsdagskvällen.