EU:s försök att skapa ett enhetligt asylsystem står och stampar. Flera tunga EU-länder räds ökade kostnader, andra är negativa i största allmänhet. En knäckfråga är hur migrationskaoset i Sydeuropa ska hanteras.
Alla de 27 EU-länderna är överens om att mer enhetliga asylregler ska vara på plats 2012. I dag är skillnaderna enorma mellan hur en person tas emot i exempelvis Sverige och Grekland. Men när konkreta förslag diskuteras är enigheten som bortblåst. I ett och ett halvt år har diskussionerna blockerats, främst av Tyskland, Frankrike och Österrike. Frågan är om det går att enas till 2012.
– Det kommer att bli jättesvårt. Det finns stora åsiktsskillnader mellan medlemsländerna, säger den ansvariga EU-kommissionären Cecilia Malmström på ett informellt möte med EU:s migrationsministrar i Bryssel.
De största konflikthärdarna handlar om hur asylsökande ska tas emot, när och hur någon ska kunna sättas i förvar, hur familjeåterföreningar ska ske och hur länder i Sydeuropa, som tar emot många asylsökande, ska kunna avlastas. Mycket av motståndet handlar om rädsla för att det nya systemet kommer att bli dyrt.
– En del av svårigheterna bygger på missförstånd. I vissa länder har det nästan varit en mediekampanj kring förslag som inte alls finns på bordet. Andra har partier långt ut på högerkanten som trycker på och som inte överhuvudtaget vill diskutera de här frågorna på Europanivå, säger Malmström.
Migrationsminister Tobias Billström är mer optimistisk om utsikterna att komma överens. Men även han ser komplikationer.
– Kostnadsaspekten finns med i diskussionen, i synnerhet i ett läge där de flesta europeiska stater kämpar med stora ekonomiska underskott i sina statsfinanser, säger han.
En svår nöt att knäcka blir frågan om undantag från principen att asylsökande ska få sin ansökan behandlad i det land som de först anländer till. Främst Grekland och Malta vill kunna skicka människor vidare till något annat EU-land, eftersom de anser att de får ta emot fler asylsökande än de klarar av.
Sverige, och flera andra länder, anser att undantaget inte får utnyttjas som ursäkt för att slippa göra något åt dåliga mottagningssystem. Malmström håller med:
– Solidaritet bygger på ansvar, alla länder måste göra sitt yttersta för att respektera det regelverk som finns. Och så är det tyvärr inte, säger Malmström.