– EU:s fria rörlighet måste skyddas från tillfälliga inrikespolitiska påtryckningar. Nu finns risk att det här beslutet ökar medlemsländernas möjligheter att införa gränskontroller, säger Cecilia Malmström som överväger om kommissionen ska överklaga beslutet till EU-domstolen för brott mot fördraget.
Storkonflikten om EU:s öppna gränser i passunionen Schengen inleddes i fjol våras då Frankrikes president Nicolas Sarkozy stängde gränsen mot Italien och skickade tillbaka de tusentals tunisiska migranter som dåvarande premiärministern Silvio Berlusconi ville bli av med.
En rad EU-regeringar protesterade högljutt och välkomnade EU-kommissionens förslag att skärpa Schengenreglerna. Men när Cecilia Malmström några månader senare kom med ett förslag om att begränsa medlemsländernas rätt att stänga gränserna blev det inte populärt.
EU-kommissionen föreslog att ett land skulle få stänga sina gränser i högst fem dagar.
EU:s justitieministrar beslutade att gå i en helt annan riktning i sitt enhälliga beslut på onsdagen:
● En regering kan utan förvarning inrätta gränskontroller mot övriga Schengenländer. I första hand i högst tio dagar, men det kan ensidigt förlängas upp till två månader.
● Om ett land förvarnar övriga medlemsländer minst fyra veckor i förväg, vid till exempel internationella toppmöten, kan gränserna hållas stängda upp till sex månader.
● Om ett land inte kan bevaka sina yttre gränser kan EU-länderna efter en utvärdering av kommissionen besluta att införa gränskontroller upp till två år.
– Vi tar ett kliv framåt, tycker justitieminister Beatrice Ask.
– Tidigare har vi saknat tydliga regler om vad som gäller om Schengensamarbetet inte fungerar.
Beslutet möts dock även av starka protester från EU-parlamentet, som inte får något att säga till om i Schengen. Parlamentet hotar också att gå till domstol.