Lärare, vårdpersonal och pensionärer drar det tyngsta lasset när Lettland sparar för att undvika nationell konkurs. På torsdagen protesterade flera tusen av dem på gatorna i Riga.
Det var Lettlands fackförbund som hade kallat till protester mot plågsamma nedskärningar i den offentliga sektorn.
Enligt lettisk media uppskattade polisen antalet demonstrerande till 5.000 i huvudstaden Riga. Det hölls även demonstrationer i andra delar av landet. Protesterna ska ha gått lugnt till.
– Vi kan inte rädda staten på pensionärernas, lärarnas, vårdarbetarnas, polisernas och kulturarbetarnas bekostnad, sade landsorganisationens ledare Peteris Kriger under ett massmöte i samband med demonstrationen.
– Jag fick veta genom tv att min lön nu är 130 lats (drygt 2 000 kronor), när minimilönen är 170 lats. Jag begriper inte hur jag ska överleva, sade 50-åriga förskoleläraren Inta Lindemane.
Nedskärningarna klubbades igenom av parlamentet i tisdags och träder i kraft den 1 juli. Den lettiska staten ska minska sina utgifter med 10 procent. Det motsvarar drygt 7,8 miljarder kronor eller 4 procent av landets BNP.
Sparprogrammet innebär att lönerna för landets offentliganställda kapas med ytterligare 20 procent, även för anställda inom sjukvården. En av de mest kontroversiella sparåtgärderna är att skära ner pensionerna med 10 procent. Många av dem som hade gett sig ut på gatorna för att protestera var just äldre.
– De kan lika gärna samla ihop alla pensionärer och skjuta ihjäl dem. Då skulle det inte vara något problem och pengarna skulle finnas i budgeten, sade Nina, en pensionär i 60-årsåldern.
På onsdagen meddelade Lettlands hälsominister Ivars Eglitis lämnar regeringen i protest mot de kraftiga nedskärningarna.
Syftet med sparprogrammet är att komma till rätta med obalanserna i den lettiska ekonomin. Men främst utgör de nedskärningarna en förutsättning för att Lettland ska beviljas ytterligare utbetalningar av det stödpaket om 7,5 miljarder euro som IMF och EU beviljade landet i december förra året.
Den lettiska krisen var ett av ämnena vid fredagens EU-toppmöte i Bryssel. Före mötet hade statsminister Fredrik Reinfeldt uppmanat sin lettiske kollega Valdis Dombrovskis att ta upp Lettlands kris och de kännbara besparingar som måste genomföras i landet.
– Det är en väldigt tuff situation i Lettland, sade han.
Den lettiska ekonomin spårade ur förra året med galopperande inflation och en bristande fastighetsbubbla. Orsaken var att den globala krisen fick utländska investerare – däribland många svenska företag – att dra sig ur landet. Svenska banker har lånat ut över 500 miljarder kronor till privatpersoner och företag i Baltikum.