Den libyske säkerhetsagenten Abdelbaset Ali Megrahi, som avtjänar livstids fängelse för bombningen av Pan Am:s jumbojet ovanför den skotska staden Lockerbie i december 1988, kan komma att friges på torsdagen.
Det är Skottlands justitieminister Kenny MacAskill som fattar beslutet, eftersom Megrahi avtjänar sitt straff i ett skotskt fängelse.
Libyern ska enligt sina advokater vara döende i långt framskriden prostacancer och har ansökt om att få avtjäna resten av sitt straff i sitt hemland. Men MacAskills beslut kan bli att helt frige Megrahi av humanitära skäl, eftersom libyern sägs bara ha månader kvar att leva.
Den brittiska TV-kanalen Sky News källor hävdade på onsdagskvällen att detta blir Kenny MacAskills beslut.
Megrahi och han libyske kollega Ali Amin Khalifa Fhima ställdes år 2000 inför en skotsk domstol i Nederländerna. De båda libyerna utlämnades från Tripoli som en del av en uppgörelse mellan Libyen och ett antal västländer, i utbyte mot att FN:s sanktioner mot landet lyftes.
I domstolens utslag 2001 frikändes Khalifa Fhima medan Megrahi dömdes till livstids fängelse för sin del i attentatet.
Många, även anhöriga till Lockerbieoffer, tvivlar dock på Megrahis skuld.
De brittiska och amerikanska utredarna av Lockerbieattentatet var under flera år inriktade på ett spår som ledde mot den palestinska gruppen PFLP-GC och dess ökände ledare Ahmed Jibril. Gruppen var finansierad av Iran. Teherans agerande skulle enligt dessa teorier vara en vedergällning för den amerikanska nedskjutningen av en civil iransk Airbus över Persiska viken sommaren 1988.
Amerikanska politiska påtryckningar gjorde dock att utredningen istället koncentrerades mot Libyen. Ett av skälen skulle vara att Washington efter Saddam Husseins ockupation av Kuwait behövde Irans stöd för sin politik mot Irak.
USA:s utrikesminister Hillary Clinton och ett antal tunga senatorer, ledda av Edward Kennedy, har kraftigt opponerat sig mot att Megrahi, som är den ende som dömts för Lockerbieattentatet, skulle friges.
Bomben mot Pan Am:s jumbojet krävde 270 personers liv, bland annat den svenske FN-diplomaten Bernt Carlsson.
Den skotske justitieministerns beslut ska offentliggöras på torsdagen klockan 14 svensk tid i Edinburgh.