Utrikesministrar från 60 länder träffar den afghanske presidenten Hamid Karzai för att diskutera hur hans land bäst ska kunna hjälpas till självhjälp. Enligt läckta utkast till mötesdokument är målet att afghanska styrkor "inom tre år ska ta kommandot och genomföra majoriteten av insatserna i Afghanistans osäkra delar och inom fem år ta över den fysiska säkerheten".

Karzai vill köpa fred av talibanerna med hjälp av arbeten och pengar. USA och flera andra länder – senast Tyskland – har lovat skicka fler soldater i en kraftsamling liknande den som till sist bröt orostrenden i Irak 2007–08.

Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken tillkännagav i tisdags att de ställer sig bakom en skuldavskrivningsplan där 1,6 miljarder dollar av Afghanistans utlandsskuld efterskänks.

Från FN-högkvarteret meddelades samtidigt att åtminstone fem framträdande forna talibaner strukits från FN:s sanktionslista, däribland förre utrikesministern Wakil Ahmed Muttawakil.

Men om det räcker för att locka något större antal av dagens upprorsmän att lägga ned vapnen är osäkert.

– Jag tror inte att talibanerna just nu har anledning att nappa på något fredserbjudande från Kabul. Myndigheterna måste vinna det afghanska folkets förtroende, bekämpa korruptionen, skipa rättvisa och förbättra sitt styre innan de kan erbjuda något som får talibanerna att ge upp striden, säger analytikern Haroun Mir.

För närvarande tycks många afghaner föredra de talibanska skuggmyndigheternas brutala effektivitet.

– De är unga, dynamiska, beslutsamma och inflytelserika. Och folk vänder sig till dem, för deras rättvisa är snabb och ses som mer effektiv än den normala rättvisan. Vår regering undermineras av korruptionen och gör inte sitt jobb. Folk vänder sig bort från den och ber talibanerna medla i deras tvister, säger Khalid Pashtun, Karzaistödjande parlamentsledamot från Kandahar.