Cecilia Malmströms uppdrag som kommissionär rivstartade i februari med att hon första dagen på jobbet fick uppdraget att förhandla fram ett nytt Swiftaavtal. Det handlar i korthet om hur USA ska få tillgång till data om europeiska banktransaktioner, som sedan används för att kartlägga terroristernas finansiella kanaler (här finns mer bakgrund.)

EU-parlamentet krävde bättre garantier för medborgarnas integritet än vad det gamla avtalet erbjöd.

- Jag fick ärva det här avtalet och tyckte redan då att skyddet för integriteten inte var tillräckligt. Det måste finnas möjlighet att få upprättelse om det begås misstag. Det var ett av de stora problemen med det gamla avtalet men nu har vi fått det, säger Cecilia Malmström till DN.se.

Malmström syftar på att det i avtalet föreskrivs en möjlighet för enskilda att få felaktiga data eller misstag i datahanteringen korrigerade eller raderade. Exakt hur en sådan procedur kommer att se ut kan Malmström inte precisera utan hänvisar till att information om detta kommer att finnas på amerikanska finansdepartementets hemsida.

Anser du som liberal att det finns kvar några problem rörande medborgerliga rättigheter i det avtal som du har förhandlat fram?

- Vi har haft en bra förhandling med amerikanerna och i princip fått igenom de krav som parlamentet ställt. Som liberal är jag ju inte emot att man delar information för att bekämpa terrorism. Det viktiga för mig är att det finns skydd för integriteten, de principerna har jag följt hela tiden och jag tycker att vi har fått gehör för dem, säger Malmström

Men fortfarande är det så att bankuppgifter om oskyldiga EU-medborgare kommer att överföras till ett land utanför unionen, utan att USA behöver presentera konkreta brottsmisstankar. Vad är din kommentar till det?

- För att polisutredare i USA ska komma åt data om en person måste den personen vara kopplad till en konkret brottsutredning. Hade det varit så att de kunnat fiska runt i systemet och upptäcka att ”här har vi en person, undra om den har gjort något intressant”, då hade jag varit helt emot den här överenskommelsen. Det vore ett fruktansvärt övergrepp om det fanns möjlighet till så kallad data mining, men så är det inte, säger Malmström.

Anser du att Swiftavtalet innebär att vi ger upp vissa medborgerliga rättigheter för att vinna i effektivitet i jakten på terrorister?

- Det är en filosofisk fråga, vi har ju redan gett upp en massa rättigheter i kampen mot brottsligheten, det finns register och kameror överallt. Det är en gradvis utveckling, för att kunna bekämpa brott har vi gjort detta och det tycker jag att vi ska vara väldigt skeptiska mot.

- Samtidigt måste vi inse att det finns en fasansfull organiserad brottslighet som måste bekämpas. Då måste man göra en noggrann avvägning och hela mitt jobb går ut på det. Det gäller att bygga in så många garantier det går för att oskyldiga människors data inte ska användas i onödan.

Cecilia Malmström säger att hon har upplevt terrorismens konsekvenser i sin närhet.

- Jag hade en kompis som blev sprängd i bitar på Atochastationen i Madrid. Att bli skyddad mot sådant är också en grundläggande rättighet. Vi har varit väldigt förskonade från detta i Sverige till skillnad från exempelvis Spanien och England, säger Malmström.

Även om Cecilia Malmström nu avverkat huvudetappen på vägen mot ett nytt Swiftavtal, är frågan långt ifrån avgjord. I dag tisdag har kommissionen ställt sig bakom Malmströms avtalsförslag. Därmed startar en process som ska mynna ut i att ministerrådet och parlamentet säger slutgiltigt ja eller nej. Och åtminstone i parlamentet finns många som är motståndare till Swiftavtalet.

- Det har i alla fall inte blivit svårare att rösta ja, det nya avtalet är väsentligt bättre ur integritetssynpunkt än det gamla, anser Cecilia Malmström.