– Jämfört med de andra utfrågningarna som jag lyssnat på tillhörde hon dem som klarade sig allra bäst. Hon kunde frågorna väldigt väl och har ju suttit i parlamentet i sju år och varit EU-minister så hon vet vilket tonläge man ska ha och hur man talar med parlamentet.

Det låg stort fokus på asylpolitiken under utfrågningen. Vad beror det på?

– Många sydligare länder som Spanien, Italien, Grekland och Malta har stora problem med att ta hand om alla båtflyktingar som kommer från Nordafrika. Det blir oro när en liberal får hand om de här frågorna och man är rädd att hon inte ska bry sig om att stärka gränsskyddet. Men Malmström klarade sig undan genom att lova att hon ska stärka gränsskyddsmyndigheten Frontex och pratade om att de skulle får köpa egen utrustning och båtar. Hon gjorde dem nöjda åtminstone för stunden.

Vad kommer att bli svårast för Malmström i hennes arbete som kommissionär på det här området?

– Hennes stora område kommer att handla om terrorismen, den inre säkerheten och polissamarbete. Hon fick kritik på slutet för att hon inte talat så mycket om detta men hon fick inte heller så mycket frågor om det. Det kommer att bli en balansgång för henne mellan vad EU kan göra och vad medlemsländerna ska sköta själva. De flesta vill ju själva bestämma hur polisen ska arbeta. Det är ett svårt område och hon hade nog velat kunna ägna sig mer åt mänskliga rättigheter. Nu blir det mer tuffa polisfrågor där det gäller att hitta balansen mellan individens fri- och rättigheter kontra kampen mot terrorismen.

Var det något som slog dig under den här utfrågningen?

– Hon höll sitt inledningsanförande på svenska och svarade på frågeställarnas respektive språk och sådant imponerar på en sådan här multilingvistisk församling. Hon är rätt avväpnande och får skrattarna med sig i vissa lägen.

Vad händer nu?

– Nu har gruppledarna för varje partigrupp möte i eftermiddag och sedan träffas hela utskottet för att diskutera hur det gått. Den formella omröstningen är ju först när hela parlamentet ska rösta om hela kommissionen och det skulle ha skett den 26 januari. Men eftersom den bulgariska kandidaten Rumjana Zjeleva dragit sig tillbaka så har Bulgarien nominerat en ny kandidat som det måste hållas nya utfrågningar med. Det gör att hela processen kommer att skjutas upp och det är oklart när omröstningen kan bli av. Men det ligger en massa frågor hos tjänstemännen som kommissionen har att ta ställning till. Den gamla fattar inga beslut längre och den nya kommissionen måste ha tillträtt innan den kan börja arbeta. Därför är det ganska bråttom att få den på plats.

Apropå Zjeleva, du såg ju utfrågningen av henne. Var hon så dåligt påläst som det påstås?

– Parlamentet hade förberett sig för att sätta åt henne, det är tydligt. Hon visste det men hade ändå inte förberett sig. Det var uppenbart att hon inte tänkt igenom hur man bemöter ett parlament. Det blev en mycket obehaglig stämning under utfrågningen som givetvis påverkade hennes svar. På det hela taget blev det en dyrköpt läxa för henne.

Bulgarien har ju tagit fram en annan kandidat, Kristalina Georgieva från Världsbanken. Kommer hon att klara sig bättre när det gäller att ha ansvar för internationellt samarbete, humanitär hjälp och krisstöd?

– Med sin erfarenhet från Världsbanken så borde hon ju klara av biståndsfrågorna utan problem.