Många döda i kurd-turkiska strider

Därmed är den officiella turkiska förlustsiffran sedan Turkiets armé i torsdags trängde in i Irak uppe i 15.

Talesmän för militären hävdar också att minst 112 PKK-rebeller har dödats.

Från PKK:s sida presenteras annorlunda förlustsiffror, där de egna stannar vid fem och de turkiska var uppe i 22 redan i lördags.

Dessutom uppgav en talesman för PKK att de har skjutit ner en turkisk militärhelikopter. Den turkiska militären medgav att en helikopter störtat, men att skälen till det ännu var okända.

Den ökade intensiteten på striderna har fått flera av de inblandade parterna, främst USA och Iraks centralregering, att oroa sig för att konflikten kan spåra ur och leda till att Iraks stabilitet undergrävs ytter­ligare.

Den turkiska arméns inmarsch över den irakiska gränsen följde på att stridsflyg i ett par månader bombat fästen för PKK (Kurdistans arbetarparti) i bergsområdena i gränstrakterna mellan Irak och Iran. Enligt vad en hög turkisk militärkälla uppgav för Reuters deltar två brigader - omkring 8.000 soldater - i operationen.

Regeringen i Bagdad vädjade på söndagen till Ankara att försöka lösa situationen på fredlig väg. En regeringstaleman för Irak sade att både premiärminister Nouri Maliki och presidenten Jalal Talabani sagt till Turkiet att PKK inte kan slås ut med militära medel.

"Vi förstår vilket hot Turkiet står inför, men militära operationer löser inte Turkiets problem med PKK", sade talesmannen.

Hittills har det inte rapporterats om några sammanstötningar mellan Turkiet och pesh merga, de irakisk-kurdiska säkerhetsstyrkorna. Men det är skräckscenariot för USA, att två av Washingtons närmaste allierade i regionen drabbar samman.

Flera av de inblandade aktörerna befinner sig i svåra dilemman. USA är allierat med både Turkiet (via försvarsalliansen Nato), den irakiska centralregeringen i Bagdad och med den kurdiska regionregeringen i norra Irak.

Ankara hade förhandsinformerat Washington om invasionen. USA har i princip stött Turkiets kamp mot PKK, som man liksom EU och Turkiet stämplar som en terroristgrupp.

Men vartefter tiden går har USA signalerat att man är allt mindre bekväm med intrånget. På söndagen manade den amerikanske försvarsministern Robert Gates den turkiska regeringen att se till att den militära aktionen blir så kortvarig som möjligt.

Han tillade att militära anfall inte är tillräckliga för att få ett slut på kurdproblemet i Turkiet. Det krävs också politiska och ekonomiska åtgärder för att dra undan stödet för PKK, framhöll Gates.

Även den självstyrande kurdiska regionregeringen i norra Irak är i knipa. Företrädare för självstyret tror inte att det verkliga syftet med inmarschen är att slå till mot PKK-rebellerna, utan att måltavlan är Kurdistans regionregering.

Massoud Barzani, självstyrets president, har också har protesterat mot invasionen och lovat att "ståndaktigt bemöta den turkiska aggressionen".

Samtidigt har Barzani förklarat att hans regering inte tänker låta sig dras in i striderna mellan Turkiet och PKK.

En stor del av kurderna i norra Irak sympatiserar med sina kurdiska bröder och systrar i den turk-kurdiska PKK, i varje fall i ett läge när de angrips av Turkiets militärmakt.

Samtidigt kan den ökade spänningen och krigshandlingarna över gränsen få väldsamma följder inne i Turkiet. En hög PKK-befälhavare har manat kurder i de stora turkiska städerna att förena sig i kampen mot den turkiska staten.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut