Världen

Många frågetecken kring EU:s avtal med Turkiet

01:20. EU:s flyktingöverenskommelse med Turkiet träder i kraft på redan på söndag. Den 4 april kan återsändningen av migranter starta.

EU:s uppgörelse med Turkiet är ett långtgående försök att helt stoppa flyktingbåtarna till Grekland. Avtalet ska träda i kraft redan på söndag, men frågan är vad som händer med människorna som befinner sig på flykt och hur de många praktiska problemen ska lösas.

Det är ett annorlunda avtal mellan Turkiet och EU som tecknades på fredag eftermiddag.

Överenskommelsen är en säregen blandning av många praktiska och flera långtgående politiska frågor.

EU:s förhoppning är att avtalet ska få helt stopp på flyktingströmmen till Grekland, men för Turkiet har uppgörelsen framför allt politisk betydelse.

– Det här är en historisk dag. Avtalet innebär ett fördjupat och strategiskt samarbete mellan Turkiet och EU, hävdade Turkiets premiärminister Ahmed Davutoglu när allt var klart.

EU-toppmötets värd, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, ville inte beteckna avtalet som historiskt, men genomgripande.

– Jag är ingen profet och vet inte om det vi har kommit överens om är historiskt. Men det innebär helt klart ett genombrott i relationen mellan EU och Turkiet, tyckte Donald Tusk.

Statsminister Stefan Löfven var också nöjd och hoppades att överenskommelsen kan leda till att det upprättas lagliga vägar in i EU för människor som behöver skydd.

– Det här är ett tillfälligt avtal för att få stopp på de farliga resorna. Det kan också bli första steget mot lagliga vägar in i EU, sade Stefan Löfven efter EU-toppmötet.

Foto: Virginia Mayo/APDonald Tusk. Foto: Virginia Mayo/AP

Uppgörelsen innebär att flertalet flyktingar som når Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet.

Men efter kritik från bland annat FN, Europarådet och Amnesty, som påpekat att varje människa har rätt att ansöka om asyl, ska det först göras en individuell prövning i Grekland.

En helt ny domstolsliknande organisation ska därför byggas upp i Grekland. Där ska människor på flykt få sin sak prövad, men det ska gå snabbt och handlar inte om en regelrätt asylutredning.

Flertalet flyktingar som kommer direkt från Turkiet ska kunna skickas tillbaka dit mer eller mindre direkt, eftersom Grekland anser att Turkiet är ett så kallat säkert tredjeland, där människor som behöver det kan få skydd.

Det är oklart hur snabbt den nya grekiska asylprövningen kan komma igång.

Fortfarande anländer ungefär 2.000 människor till de grekiska öarna varje dag. Det kan alltså innebära prövning av 10.000 ansökningar varje vecka.

Jag är ingen profet och vet inte om det vi har kommit överens om är historiskt. Men det innebär helt klart ett genombrott i relationen mellan EU och Turkiet.

För att klara det sägs Grekland behöva 4.000 domare, tolkar och poliser och landet ska få hjälp med personal och andra resurser från övriga EU-länder.

Men i princip ska flertalet flyktingar som når Grekland skickas tillbaka till Turkiet. Det gäller också människor som kommer från Syrien.

Tanken är att människor på flykt därmed ska inse att det inte är någon idé att betala för farliga överfarter på Egeiska havet.

I stället ska syriska flyktingar kunna få asyl i EU genom att ansöka om det från läger i Turkiet.

För varje syrisk flykting som skickas tillbaka från Grekland ska EU ta emot en syrisk lägerflykting.

EU erbjuder i en första omgång sammanlagt 72.000 platser för syrier från Turkiet och de ska sedan fördelas mellan EU:s medlemsländer. Vilka EU-länder som är beredda att ta emot syriska flyktingar är oklart.

I utbyte mot att ta emot flyktingarna från Grekland ska Turkiet få ytterligare ekonomiskt stöd, utöver de tre miljarder euro som EU redan utlovat, för att förbättra levnadsförhållanden i de turkiska flyktinglägren.

Efter utdragna EU-interna förhandlingar gick till slut också Cypern med på att EU ska öppna ett nytt så kallat kapitel i förhandlingarna om Turkiets eventuellt kommande EU-medlemskap.

Det är färre än vad Turkiet hade krävt, men accepterades till slut av premiärminister Ahmed Davutoglu.

Foto: Virginia Mayo/APAhmet Davutoglu, Donald Tusk och Jean-Claude Juncker. Foto: Virginia Mayo/AP

Om Turkiet uppfyller alla villkor som krävs för detta ska dessutom EU:s visumregler redan i sommar bli öppnare för turkiska medborgare.

Under presskonferensen efter EU-toppmötet sades däremot inte ett enda kritiskt ord om de upptrappade striderna i östra Turkiet eller om de ingrepp som för närvarande sker i landets yttrandefrihet.

I stället passade premiärminister Ahmed Davutoglu på att kritisera det han kallade för ”Europas andra ansikte”.

– Jag tänker till exempel på när en journalist sparkar på en flykting, sade Davutoglu utan att direkt hänvisa till när detta hände i Ungern sommaren 2015.

– Jag tänker också på när vissa européer kastar pengar till flyktingar som om de vore fåglar, fortsatte Davutoglu.

Han refererade därmed till en filmsekvens från Nederländerna som har blivit mycket spridd i Turkiet. Den visar en grupp berusade nederländska fotbollssupportrar som skrattande kastar mynt till romska tiggare.

– Europa har två ansikten. Det andra ser framför er just nu: Tre politiska ledare som arbetar tillsammans för Europas bästa, hävdade Ahmed Davutoglu och pekade på sig själv, Donald Tusk och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Läs mer. EU:s avtal med Turkiet
  • Turkiet och EU överens om ett avtal
    Turkiet och EU har enats om ett avtal för att få kontroll över flyktingkrisen. Förhandlingarna i Bryssel fortsatte under fredagen men strax före klockan 15 kom uppgifter som säger att Turkiet nu verkade berett att godta det avtal som EU-ledarna lagt fram.
  • Bräcklig överenskommelse i flyktingfrågan
    EU:s ledare enades efter midnatt om innehållet i ett migrationsavtal med Turkiet. Cypern fick igenom kravet att EU inte ska ge konkreta löften när det gäller förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap.