På fredagen startar rättegången mot soldaten Bradley Manning, som misstänks ha läckt tusentals hemligstämplade dokument till Wikileaks. Mannings läcka har gjort mer skada än nytta, och kan ha försenat fredsprocesser i världen med flera decennier. Det anser Fredrik Lindvall, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
– Han har lämnat ut den största underrättelseläckan USA har råkat ut för någonsin. Många spioner i all ära, men här är det någon som har gett ut flera år av hemlig konversation, vad USA:s diplomater i hemlighet har pratat med andra länder om, säger Fredrik Lindvall till DN.se.
Bradley Manning riskerar att få livstid i fängelse. Varför reagerar man så starkt på läckan?
– Det finns två saker när det gäller brottsbekämpning. Det ena är att förhindra att brott begås genom att sätta personen i fängelse. Men den inlåsande effekten är onödig här, för ingen kommer att låta Bradley Manning gå i närheten av sådana arkiv igen. Sen finns avskräckningssyftet. Det är mycket värt för USA att ingen får för sig att göra om det här. Det finns en önskan hos lagstiftaren och bland myndigheter att statuera ett exempel.
Hur tror du att svenska myndigheter skulle ha reagerat om läckan hade hänt i Sverige?
– Det finns nog exempel på att bilder från svenska insatser har kommit på villovägar. Men vad jag vet är det ingen som sitter i fängelse för det. Inom UD och Försvarsmakten finns ingen gemensam digital hantering av rapporter, så att publicera den volym material som Manning har gjort skulle inte gå. Det finns antagligen inte förutsättningar att hitta en lika snaskig rapportering.
–Men rent hypotetiskt, i ett svenskt system skulle det handla om utrikessekretess eller försvarssekretess. Det svenska systemet är uppbyggt på samma sätt som det amerikanska, vi vill inte ha spioner. Om det är tillräckligt allvarliga läckor kan det bli fängelse. Det finns exempel på spioner som vi har låst in.
Vad är konsekvensen av läckan?
– Det här är det allvarligaste utrikespolitiska misslyckandet i underrättelsesfären någonsin. Konsekvensen är att man antagligen kommer att vara försiktigare med den här typen av elektroniska rapporter. Och då bli man mer ineffektiv. Amerikanska utrikesdiplomater kommer att ha svårare att prata med folk. Människor i världen är rädda för att det ska läcka ut, och man kommer att tänka över en extra gång vad man skriver i sina rapporter.
– Vi kanske kommer att få se fler pappersrapporter. Det kommer att bli begränsningar i vad ambassadpersonal kan se om vad som har hänt i ärenden tidigare. Utrikesdepartementen kommer att fungera mycket sämre under ett antal år enbart på grund av det här, säger Fredrik Lindvall.
Har läckan gjort mer skada än nytta?
– Jag måste säga att jag har lite svårt att se den stora nyttan som har kommit ut av det här. Vi kanske får bättre säkerhet när det gäller it-system. Det finns säkert rapporter som har gjort att några militärer som gjort något de inte får göra får sina straff. Men jag ser inte att det har påverkat några stora skeenden i världen.
– Läckan har däremot onekligen satt hela det diplomatiska sättet att kommunicera och fungera i gungning. Det är problematiskt. Det värsta som kan ha hänt är att friläggandet av konfidentiell kommunikation kan ha dödat människor eller har fördröjt fredsprocesser i många konflikter i världen med år eller decennier. Korten har blivit avslöjade, vilka förhandlingspositioner de har tänkt välja. Man har blivit bränd mitt i fredsprocessen, säger Fredrik Lindvall, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.