Det finns ett sår i Europa. Sedan romerna kom hit för tusen år sedan har kontinentens karta skrivits om flera gånger, men diskrimineringen mot romerna är densamma. Romer stängs fortfarande ute från arbetsmarknad och skolgång och kunskapen om gruppen är liten, även bland politiker.
Eller; inte minst bland Europas politiker. Frankrikes president Nicolas Sarkozys populistiska beslut om massutvisning av romer från landet har åter riktat strålkastarljuset mot den utsatta folkgruppen.
– Situationen har blivit svårare och svårare och det har hänt väldigt lite genom åren, säger Thomas Hammarberg till DN.se.
Thomas Hammarberg har sedan 2006 varit Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter. I sitt arbete har han rest runt i Europa och med egna ögon sett hur situationen ser ut för många romer.
– Jag var i Italien för drygt två år sedan och där var det ganska hämningslösa attacker. I Neapel slängde de brandbomber i romernas läger och på stan fick de stryk av huliganer, berättar Hammarberg.
Varför är det så?
– De har blivit en sorts syndbockar för sociala problem, när vi har en ökad oro i samhället är det ofta de som kommer i kläm. Det sprids många vandringsmyter, som att de är opålitliga och när de väl blivit isolerade från resten av samhället blir de väldigt synliga och lätta att angripa.
– Många politiker är dessutom oansvariga och pekar ut dem som en grupp. Som den franska regeringen, säger Hammarberg.
I Frankrike har följande hänt: I slutet av juli meddelade president Nicolas Sarkozy att 300 illegala romska läger skulle rivas och hundratals romer utvisas från landet. Bakgrunden var kravaller och bråk mellan poliser och romer. På torsdagen hade 635 romer från de rivna lägrerna skickats till Rumänien och Bulgarien. Sarkozy sade i en intervju med fransk radio på onsdagen att han räknar med att 950 romer kommer ha skickats ut ur landet innan augusti är slut.
Både bland franska högerpolitiker och den katolska kyrkan har kritiken varit hård och landets ärkebiskop har kallat beslutet för oacceptabelt. Regeringen har svarat att de handlar enligt lag, eftersom det är tillåtet att utvisa personer som saknar uppehållstillstånd och som inte har haft något arbete på tre månader.
Men enligt Hammarberg kan regeringens agerande ha inneburit ett lagbrott.
– Flera av dem som utvisas har inte varit där i tre månader så då är det olagligt, säger Hammarberg.
Vilka är beläggen för det?
– Det är inte lätt att bevisa, men våra rapporter indikerar att det ligger till på det viset, säger Hammarberg.
Men Sarkozy låter sig inte skrämmas av kritik eller befarade lagbrott. På onsdagen lät han hälsa att regeringen tänker fortsätta med den hårda linjen mot romerna. Förutom att skicka tillbaka romer har Sarkozy även satt press på Rumänien. Landet är ännu inte medlem i Schengen. Frankrike vill att EU ska kräva att en del av EU-bidragen ska riktas för att få romer att stanna i Rumänien.
Även om Frankrikes linje slår hårt mot romerna kan det sista förslaget gynna gruppen, menar Hammarberg.
– När Rumänien gick med i EU så gick de med på att förbättra situationen för landets romer, men lite har gjorts. Det är ingen slump att många romer lämnar just Rumänien. Men det hjälper inte att skyffla romer från ett land till ett annat, så allt som gör att Rumänien skärper sig är bra, säger Hammarberg.
Hur arbetar ni inom Europarådet för att förbättra situationen för romerna?
– Vi har Europadomstolen för mänskliga rättigheter där de tar en tuff linje för att skydda romernas rättigheter. Vi har även tittat på det faktum att många romer inte har identitetspapper, vilket försvårar möjligheterna för dem att skaffa jobb eller ordna skolgång för sina barn.
Hur ska situationen kunna förbättras?
– Jag tror att mycket av problemen går tillbaka till majoritetsbefolkningens fördomar. Det krävs mer kunskap om deras bakgrund, romernas historia nämns knappt i skolorna. Det skulle behövas mer information om vilka de är och historien bakom dem, som för övrigt är riktigt intressant.
– Men det viktigaste är att få barnen att gå i skola. På en del håll har de provat med speciella förskolor för romer och det har varit positivt, liksom att romer anställts av skolor för att vara stödpersoner åt romska barn. Makedonien är ett land som har visat en del bra resultat med sådana försök.
Vill romerna själva bli integrerade i samhället?
– Min erfarenhet är att mammorna är väldigt angelägna om att deras barn ska få gå i skolan. I Rumänien går bara hälften av barnen i skolan, dels på grund av mobbning och att lärarna inte förstår deras situation.
Hur tror du att framtiden ser ut för Europas romer?
– Det vi nu ser är en generation som är på väg att ramla ur samhället eftersom de inte går i skolan och det gör att problemen kommer att fortplanta sig. Det är en tuff fight och många romer är bittra, men jag hoppas att majoritetsbefolkningen reagerar mot den här typen av rasism.