Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Trump försöker omforma USA:s rättsväsende till egen fördel

James Comey.
James Comey. Foto: Manuel Balce Ceneta

Analys. Donald Trumps beslut att avskeda FBI-direktören James Comey kommer samtidigt som FBI undersöker Trumps kopplingar till Ryssland. Det budskap Trump sänder ut till USA:s rättsväsende är nu glasklart: om ni undersöker mig eller min administration riskerar ni att få sparken.

I Trumps beslut att avskeda James Comey hänvisar han till att FBI-direktören misskötte hanteringen av en undersökning mot Hillary Clinton förra året. Det är väldigt osannolikt att det var därför Trump ville sparka Comey. Trump hyllade Comeys hantering av denna undersökning när det begav sig, och Comeys kontroversiella utspel om undersökningen i slutet av valkampanjen kan ha avgjort presidentvalet till Trumps fördel.

Mer sannolikt är att Trump var orolig över vad som skulle komma fram i FBI:s pågående undersökning om Trump-kampanjens kopplingar till Ryssland. I en rad häpnadsväckande uttalanden från Vita huset under tisdagen sade Trumps stab rakt ut att de nu tycker att det är dags för FBI att lägga ner denna undersökning.

David Frum, en republikansk debattör som länge varit kritisk mot Trump, kallade Trumps besked en “kupp mot FBI”.

“Det här framstår som en attack mot vår integritet, inte bara för rättsväsendet utan även vår förmåga att försvara oss mot utländska cyberattacker mot amerikansk demokrati. FBI undersökte Trump-kampanjens samarbete med ryska spioner. Att Trump avskedar Comey framstår som ett försök att stoppa den undersökningen”, skriver Frum i The Atlantic.

Trumps beslut att avskeda Comey måste framför allt ses i ljuset av hans försök att omforma det amerikanska rättsväsendet till egen fördel. Utöver Comey har Trump även, under sin korta tid som president, hunnit avskeda den tidigare tillförordnade justitieministern Sally Yates, samt Preet Bharara, federal domare i New York, båda med tydligt liberal profil.

Bharara avskedas kort efter att han påbörjat en undersökning mot Trumps hälsominister, Tom Price. Det budskap Trump sänder ut till USA:s rättsväsende är därmed glasklart: om ni undersöker mig eller min administration riskerar ni att få sparken.

Så här brukar det inte gå till i USA, eller i något land som kallar sig en demokrati. USA:s domstolar och de oberoende undersökningar som leds av justitiedepartementet, där FBI ingår, har utgjort en tröskel för Trumps försök att genomföra en rad radikala reformer. Inte minst sitter Trump själv knivigt till när det gäller hans egna kopplingar till Rysslands regering, såväl som anklagelser om korruption när det gäller de stora företag han äger. Men nu får Trump i stället möjlighet att tillsätta en FBI-direktör, som kan välja att lägga ner undersökningen av Trump-administrationens ryska kontakter.

Charles Schumer, demokraternas ledare i senaten, sade under en hastigt inkallad presskonferens på tisdagskvällen att om Trump inte tillkallar en särskild, oberoende åklagare för att fortsätta undersökning om Ryssland så måste man dra slutsatsen att Trump försöker dölja ett brott. Kraven på en särskild åklagare kom även från dussintals andra demokrater i senaten, såväl som en rad oberoende juridiska experter. Men Vita huset gjorde det klart redan på tisdagskvällen att de inte har några sådana planer.

Susan Hennessy och Benjamin Wittes, juridiska experter på tankesmedjan Brookings Institution, sade på tisdagen att beskedet var ett försök att tämja just FBI-undersökningen av Trump.

I en kommentar skrev de att detta är “ett skräckinjagande övergrepp på allt vi förväntar oss av relationerna mellan Vita huset och rättsväsendet”.

En högt uppsatt FBI-anställd sade till TV-kanalen NBC på tisdagen att Trumps motiv är att ersätta Comey med någon som kommer att avsluta undersökningen om ryska kontakter.

Jeffrey Toobin, juridisk kommentator för CNN och The New Yorker, beskrev Trumps beslut som ett exempel på “groteskt maktmissbruk”.

Så här brukar det inte gå till i USA, eller i något land som kallar sig en demokrati.

Demokraternas senatorer rasade mot beskedet och krävde omedelbart att en särskild åklagare tillsätts för att fortsätta FBI-undersökningen om Trumps ryska kontakter.

På sociala medier började spekulationerna bland politiska experter omedelbart kretsa kring potentiella tillsättningar som kan vara mer Trump-vänliga, exempelvis den förre New York-borgmästaren Rudolph Giuliani eller New Jersey-guvernören Chris Christie, som båda står mycket nära Trump. Det är osannolikt att Trump gör ett så uppenbart kontroversiellt val, men förmodligen kommer han att utse en ny FBI-direktör som är en konservativ republikan, men som saknar en offentlig historia av uttalat stöd för Trump.

James Comey har länge varit i blåsväder. Från demokraternas håll har Comey utsatts för hård kritik och mängder av demokrater i kongressen har krävt hans avgång för hans kontroversiella hantering av informationen kring undersökningar av Hillary Clinton inför presidentvalet förra året.

Opinionsmätningarna då visade tydligt att Hillary Clinton förlorade rejält med väljarstöd efter Comeys kontroversiella utspel, veckan inför valet. Dels förlorade Clinton ett stor nationellt stöd, men framför allt tappade hon röster i avgörande delstater som Pennsylvania och Florida. De som ifrågasätter om Comey hade en avgörande roll i valet påpekar att Clintons stora ledning börjat krympa en aning redan tidigare, men opinionsanalytiker är överens om att Comeys utspel skadade Clintons väljarstöd. Utspelet innebar att amerikanska nyhetsmedier rapportering under veckan inför valet dominerades av nyheten om Clintons email-kommunikation i fem av de sju sista dagarna inför valet. Hillary Clinton sade själv nyligen att Comey tydligt påverkade valutgången.

Den nationella debatten om detta har allvarligt skadat Comeys rykte, vilket förvärrats under de senaste veckornas förhör där Comey gjort en rad kontroversiella och felaktiga uttalanden om just Clinton-undersökningen.

Men det var knappast därför Trump avskedade Comey. Trump motiverade själv beslutet med att det amerikanska folket måste få förtroende för FBI som institution igen. Men risken är nu snarare den motsatta. Justitieministern Jeff Sessions roll i detta är också kontroversiell. Sessions, som var en av Trumps viktigaste kampanjarbetare under valet förra året, hade tidigare lovat att avstå från att blanda sig i någon undersökning som rör Trumps ryska kontakter, eftersom han själv uttryckt sig partiskt i frågan under valkampanjen. Som direktör för FBI var Comey huvudansvarig för just undersökningen om Trumps ryska kopplingar. Att Sessions nu hade en nyckelroll i beslutet att avskeda Comey är därmed en uppenbar konflikt, som bryter mot Sessions tidigare löfte.

Men det vi nu verkligen bör hålla ögonen på är den person som Trump utser som ny FBI-direktör.

Nästa FBI-direktör måste godkännas av senaten. Förhören av den kandidat som Trump nominerar lär bli en utdragen process som kommer att följas över hela landet och som kan avgöra hur mycket svängrum Trump kommer att få som president framöver.

Misstänksamheten mot Trumps val av direktör kommer att vara omfattande. David Axelrod, långvarig demokratisk strateg, skrev i ett Twitter-meddelande på tisdagen: “Sorgligt för landet att varje beslut som justitiedepartementet och FBI gör hädanefter kommer att vara höljt i misstankar. Det är en smäll mot integriteten i vårt system”.

Ett dussintal demokrater gick omedelbart på tisdagen ut med krav på en särskild åklagare för att sköta FBI-undersökningen av Trumps ryska kontakter. Bob Casey, demokratisk senator i Pennsylvania, jämförde Trumps beslut att avskeda Comey med den tidigare presidenten Richard Nixons kontroversiella försök att manipulera rättsväsendet till sin egen fördel.
Brian Schatz, demokratisk senator, kallade tisdagens nyheter för en “fullfjädrad konstitutionell kris”.

USA:s rättsväsende är den viktigaste bromsklossen mot en radikal president. Trump vill nu ändra på det.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.