På militärsjukhuset Brooke Army Medical Center i San Antonio, där arméläkaren Nidal Malik Hasan vårdas, ville man på måndagen inte uppge om han är i skick för att också tala med arméns utredare.

I slutet av förra veckan öppnade han plötsligt eld på en vårdcentral inne på garnisonen Fort Hood i Texas. 13 personer dog och ytterligare 38 skadades.

Hasan har palestinskt påbrå och beskrivs som troende muslim. Inget tyder så här långt på att han hade kopplingar till islamistiska terrorister, men frågan väcks politiskt, vilket oroar armén.

Senator Joe Lieberman, demokraternas vicepresidentkandidat i valet 2000, spekulerar i tv-kanalen Fox News öppet om dådet som en islamistisk terrorhandling, trots att utredare inom armén och FBI inte funnit tydliga motiv.

- Det finns väldigt väldigt starka varningssignaler om att doktor Hasan hade blivit en islamistisk extremist och att detta därför var ett terroristdåd, säger Lieberman till kanalen och utlovar en undersökning om huruvida armén missat varningstecken som kunnat förhindra morden.

Visserligen ska läkaren ha ägnat morgonen åt bön i traditionell muslimsk klädsel och ropat "Gud är störst" när han öppnade eld, men å andra sidan ägnade han dagarna åt att behandla krigsskadade soldater och försökte själv bryta sitt armékontrakt för att slippa krigskommendering.

Hasan har arbetat som psykiater specialiserad på krigstrauman, och var på väg att sändas till Afghanistan.

Spekulationerna om dådet oroar dock den högsta arméledningen, som värderar de omkring 3.500 muslimer som tjänstgör i armén mycket högt, inte minst på grund av deras kulturella kompetens och språkkunskaper.

- Jag oroar mig för att spekulationerna kan orsaka något vi inte vill se hända, säger arméchefen George Casey och varnar för en antimuslimsk rekyl.