Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Massiv kritik mot Ugandas antigaylag

01:27. Ugandas president undertecknade den kontroversiella antihomolagen under måndagen

Ugandas president Yoweri Museveni skrev på måndagen under den kontroversiella ”antigay-lagen” som kraftigt skärper straffen för homosexuella. Kritiken är massiv från utländska politiker och människorättsorganisationer, men företrädare för Ugandas hbt-samfund uppmanar till fortsatt dialog.

Det finns en risk för att vi inom hbt-samfundet blir ännu mer utsatta om bistånd till befolkningen dras in på grund av lagen, säger Samuel Ganafa som är en av få öppet homosexuella personer i det centralafrikanska landet.

Ganafa leder hbt-organisationen Spectrum Uganda och var på måndagen chockad över att president Museveni faktiskt skrev under lagförslaget, som förberetts under flera år.

– Han har varit under hård press från medlemmar i det egna partiet och från religiösa och kulturella ledare, säger Ganafa.

Pressen på att inte skriva under har samtidigt varit mycket stor från omvärlden och USA:s president Barack Obama har personligen engagerat sig mot lagen, som inte bara kan innebära livstids fängelse för ”homosexuella handlingar” utan även gör det straffbart att underlåta att rapportera om homosexuella personer till myndigheterna.
Men mycket tyder på att omvärldens press var kontraproduktiv och snarare målade in Museveni i ett hörn.

Frågan om hbt-rättigheter i Afrika söder om Sahara har varit brännhet under senare år. På flera håll på kontinenten – nyligen i Nigeria och nu i Uganda – har ledare använt frågan som ett sätt att manifestera självständighet mot vad som upplevs vara nykolonialt inflytande från Europa och USA. Detta trots att de flesta historiker är överens om att de homofoba attityderna kom till Afrika från det viktorianska Storbritannien och på senare tid från amerikanska frikyrkor som är verksamma i regionen.

Svenska RFSU kallade på måndagen Uganda för ”ett av världens farligaste länder för hbt-personer”. Biståndsminister Hillevi Engström, just nu på resa i Kongo, fördömer lagen på Twitter och utesluter inte ändringar i det svenska biståndet till Uganda, men påpekar också att hbt-personer inte får bli syndabockar.

Yoweri Museveni säger till medier i Entebbe, där hans palats ligger, att ”Uganda är mycket rikt, vi behöver inte biståndet”. Räknat i BNP per capita är Uganda emellertid världens 21:a fattigaste land.

Lagen lär utmanas av människorättsgrupper och Samuel Ganafa säger att det är oklart hur den kommer att tolkas av myndigheterna.

– Men det är klart att det är mycket allvarligt. Det här kommer att påverka vår tillgång till hälsoservice och vi kan nog räkna med ytterligare diskriminering och utpressning, säger han till DN.

Bakgrund.


Parlamentarikern David Bahati lade 2009 fram motionen som först krävde dödsstraff för homosexuella personer. När den klubbades i parlamentet i december i fjol hade dödsstraffet ersatts av livstids fängelse för intima handlingar mellan människor av samma kön.
Enligt lagen kan även myndighetspersoner dömas till tre års fängelse om de underlåter att rapportera hbt-personer.
Homofobin är utbredd i Afrika söder om Sahara och homosexualitet är olagligt i 37 länder. Uganda är bland de värsta i klassen. 2011 dödades aktivisten David Kato i sitt hem. Han hade året innan tvingats se sitt eget namn i en tidning med bilder på öppet homosexuella personer, under rubriken ”Häng dem”.

Norge och Danmark drar in bistånd
Norge och Danmark bestämde i går att dra in sina bistånd till Uganda efter den nya lagen.
Sveriges totala bistånd till landet uppgick under 2013 till 250 miljoner kronor. Biståndsminister Hillevi Engström (M), just nu på resa i Kongo, vill inte svara på om Sverige följer grannländernas exempel.
Engström öppnar dock för en omläggning av de cirka 70 miljoner kronor i bistånd som går direkt till den ugandiska staten. En utvärdering ska bli klar i vår.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.