Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

”Matematikens Nobelpris” för att ha löst 350 år gammal gåta

Andrew Wiles fotad 1998.
Andrew Wiles fotad 1998. Foto: Charles Rex Arbogast/AP

Det tog mer än 350 år att lösa den matematiska gåtan. Nu belönas Andrew Wiles med miljonbelopp för att han lyckades presentera ett bevis för Fermats stora sats.

”Andrew J. Wiles är en av få matematiker – om inte den enda – vars bevis av en sats lyckats bli huvudrubriker internationellt”, skriver Abelkommittén.

1637 formulerade den franska matematikern Pierre de Fermat en sats som världens skarpaste hjärnor under flera hundra år inte klarade av att bevisa. Först 1995 lyckades Oxfordprofessorn Andrew Wiles presentera ett bevis för Fermats stora sats, även känd som Fermats sista sats. Nu belönas Wiles med 2016 års Abel Prize – och en prissumma på sex miljoner norska kronor, cirka 5,8 miljoner svenska kronor – för sin historiska insats.

Abel Prize beskrivs ibland som matematikens motsvarighet till Nobelpriset, enligt CNN. Priset instiftades av den norska staten år 2002 – på 200 årsdagen av den norska matematikern Niels Henrik Abels födelsedag. Det Norske Videnskaps-Akademi delar ut priset efter rekommendation från Abelkommittén.

Andre Wiles berättar för Abelkommittén att han såg satsen första gången när han var tio år gammal.

– Jag visste från det ögonblicket att jag aldrig skulle kunna släppa satsen. Jag var tvungen att lösa den, säger han

Han arbetade i sju år med att hitta ett bevis på satsen. Han fann beviset 1994 och publicerade det sedan 1995.