WASHINGTON.
Det mexikanska narkotikakartellerna har snabbt utökat sin närvaro i USA. Knarkfrågan stod i centrum när den amerikanska utrikesministern Hillary Clinton på onsdagen mötte Mexikos president Felipe Calderón.
För ett par veckor sedan slog polisen till mot en narkotikaliga i Saint George’s county, en kommun i Maryland som gränsar till huvudstaden Washington. Fjorton personer greps, fem kilo kokain togs i beslag liksom vapen, kommunikationsutrustning och lyxbilar. Ligan har förgreningar till den mäktiga Sinaloakartellen, ett av Mexikos ledande knarksyndikat, vars ledare Joaquin ”El Chapo” Guzman numera finns med på tidskriften Forbes lista över världens rikaste män.
Ovanstående exempel är bara ett i mängden på att de mexikans-ka narkotikakartellerna på allvar börjar etablera sig i USA. Enligt justitiedepartementet har kartellerna verksamhet i 230 amerikanska städer. Det är en nästan femfaldig ökning på bara tre år.
Än så länge handlar det dock nästan ”bara” om knarkhandel: syndikaten har tagit över grossistledet i den amerikanska narkotikahandeln. Visst har det förekommit både mord och kidnappningar. Det blodiga revirkrig mellan ligorna och statsmakten som blivit en allt värre plåga i Mexiko har än så länge ingen motsvarighet i USA.
Det hindrar inte att oron är stor, speciellt i gränsstater som Texas och Arizona. Texas republikanske guvernör Rick Perry krävde för ett par veckor sedan att tusen man ur Nationalgardet ska förstärka gränsbevakningen. Det handlar om att stoppa inflödet av knark från Mexiko, men också att hindra den omfattande smugglingen av vapen från USA som används av de mexikanska ligorna.
För president Barack Obama och hans administration har problemen kring den våldshärjade gränsen hög prioritet. Frågan om skärpt bevakning togs upp av Obama under hans tv-sända presskonferens natten mot onsdagen svensk tid. Tidigare samma dag meddelade Janet Napolitano, chef för säkerhetsministeriet Homeland Security, att USA kommer att satsa 700 miljoner dollar (5,6 miljarder kronor) på att de mexikanska myndigheterna ska kunna öka helikopterövervakningen och kustbevakningen.
När utrikesminister Hillary Clinton på onsdagen träffade Mexikos president Felipe Calderón i Mexico City stod narkotikaproblemet högst upp på dagordningen.
Presidenten hade goda nyheter: timmarna före toppmötet hade mexikansk polis gripit 37 knarkhandlare, bland dem Hector Huerta Rios, en man som finns på listan över de mest eftersökta och som räknas bland de ledande knarkbaronerna.
Men onsdagens kap ändrar inte bilden av att de mexikanska myndigheterna är i underläge i kampen mot narkotikan. Det finns flera exempel på att den undre världen lyckats infiltrera landets statsapparat, och det bestialiska våldet i knarkhandelns spår har snarast ökat.
För USA är knarkfrågan politiskt känslig. På högre nivå får president Calderón beröm för de försök som ändå gjorts att rensa upp i knarkträsket. Men när gränsvåldet diskuteras i kongressen talas det ibland om Mexiko som en ”failed state”, en nation som knarkkriget förvandlat till en maffiastyrd stat utan lag och ordning.
USA har också svårt att komma runt det faktum att det är den amerikanska efterfrågan som göder Mexikos knarkkarteller. Det beräknas att 35 miljoner amerikaner nyttjar någon form av droger. Med jämna mellanrum dyker debattörer upp som hävdar att legalisering av narkotika är den enda lösningen. Senast var det Harvardprofessorn Jeffrey Miron som i CNN förordade att knarket borde släppas fritt.