Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Ett sällsynt problematiskt läge för Europa

01:08. DN:s Pia Gripenberg på plats i Bryssel i Belgien som på tisdagen drabbades av två terrordåd.

ANALYS. Drygt fyra månader efter massakern i Paris, det värsta terrordådet i Europa på senare år, slår våldet åter till. Varken politiker, säkerhetstjänster eller allmänhet har ett svar på hur terrorn ska bemötas.

I avsaknad av militära eller andra hårda måltavlor att tillgå, har terrorister än en gång slagit till mot ett mjukt mål. Liksom vid händelserna i Paris i november och serien av självmordsdåd i Turkiet är det i huvudsak civila som faller offer för mördarna.

Foto: NO CREDIT/EPPAttackerna riktar sig mot de mest enkla och samtidigt sårbara målen, men för de öppna samhällena är dessa angrepp de svåraste, för att inte säga omöjliga, att skydda sig mot.

En lock down av alla kommunikationer - flyg, tag och tunnelbanetrafik som myndigheterna har proklamerat kan inte pågå särskilt länge innan stora delar av samhället lamslås.

Det är just vad terroristerna kalkylerar med. Och när allt så småningom med nödvändighet återgår till det normala är det enkelt att slå till igen.

När Salah Abdeslam, som spelade en centrl roll i Parisattackerna den 13 november, greps i helgen förklarade polisen att det innebar ett hårt slag mot terroristerna. Men tisdagens dåd i Bryssel visar att ett enskilt gripande eller likvidering av en radikal islamist inte nödvändigtvis minskar risken för nya terrorangrepp.

Inte ens när en amerikansk specialstyrka under varen 2011 dödade Usama bin Ladin förlorade de islamistiska terroriströrelserna nämnvärt i styrka. Det mest konkreta var att terrornätverket al-Qaida överflyglades av någonting som skulle visa sig vara ännu värre: Islamiska staten.

Ett totalt krig mot terrorismen, som president François Hollande utlovade efter novemberattackerna i Paris, går inte att vinna. Inte i meningen att ett land helt kan skydda sig mot småskaliga angrepp av lokala attentatsman och självmordsbombare.

Ingen polisinsats i världen kan skydda vanliga människor på allmän plats från någon som vill skada och döda. Det visar exemplet Israel, trots att landet har en av världens mest effektiva säkerhetstjänster. Det kan räcka med att ta till en sax eller en kniv för att skapa skräck i en civilbefolkning.

Tisdagens terrordåd kommer i ett sällsynt problematiskt läge i Europa. I spåren av flyktingvägen, Storbritanniens möjliga utbrytning från EU och de centraleuropeiska ländernas distansering från en gemensam hållning inför migrationen genomlever EU sin kanske hittills svåraste kris.

 

Den islamistiska terrorn stärker mer än någonting annat de främlingsfientliga stämningarna och kraven på ökade gränskontroller.

 

Kraven på att stänga igen de öppna gränserna i Europa lär bara bli starkare. Den islamistiska terrorn stärker mer än någonting annat de främlingsfientliga stämningarna och kraven på ökade gränskontroller. Som någon har sagt: Bryssel, som fungerar som EU:s faktiska huvudstad, framstår i dessa dagar allt mer som de jihadistiska nätverkens huvudstad.

Ökade antimuslimska stämningar och starkare stöd för ultranationalistiska partier lär komma som ett brev på posten. I Frankrike och Tyskland har stödet for Nationella Fronten och Alternativ for Tyskland växt kraftigt, och i de allmänna valen 2017 kan det få ödesdigra följder för EU:s framtid.

Och även detta, att skada den västerländska demokratin och öka fientligheten mellan majoritetsbefolkningarna och minoriteterna - främst muslimer - är något som terroristerna har som mål.

I det läget står EU handfallet. Det fanns de som hoppades på att de tidigare terrordåden i Frankrike skulle bli startpunkten på en ny enad front mot terrorismen. Men varken Europa eller världssamfundet - trots en ökad insikt om att IS står for något unikt farligt - lyckades övervinna sina snäva egenintressen.

Det har inte hjälpt att Rysslands, USA:s, Kinas, Storbritanniens, Irans, Turkiets och Saudiarabiens statschefer flera gånger har uttalat sig om att terrorsekten IS står för någonting omänskligt och barbariskt.

Trots att Ryssland i höstas förlorade ett passagerarplan över Sinai, och Turkiet drabbades av en rad terrordåd, fortsatte regeringarna i Ankara och Moskva att driva sina egna agendor, i stället för att resolut slå till mot IS.

För president Recep Tayyip Erdogan handlade det om att stärka sin egen maktposition genom att återuppta kriget mot kurderna. När Erdogan i somras motvilligt gick med på USA:s begäran att ställa upp i flygkriget mot IS i Syrien, passade han på att i själva verket i första hand angripa kurdiska styrkor, såväl PKK i  Turkiet och Irak som kurdgerillan YPG i  Syrien (den senare USA:s och Rysslands bundsförvanter).

På grund av flyktingkrisen har EU valt att ge Erdogan fria händer att slå till mot kurderna och demokratiska friheter i Turkiet. I några fall är det en grupp som avkopplats från PKK, Kurdistans Frihetsfalkar, som har begått terrordåd, men i de flesta fallen är det IS.

President Vladimir Putin har för sin del prioriterat att ge Syriens diktator Bashar al-Assad militär uppbackning, där en av drivkrafterna är Rysslands återkomst som maktspelare i Mellanöstern. När ryskt stridsflyg inledde sin insats i Syrien var bombmålen i första hand inte IS, utan andra väpnade oppositionsgrupper mot al-Assad.

Sverige står inte på något vis utanfor denna kris. De jihadistiska nätverken har förgreningar in i Sverige, och IS har säkerligen svenska måltavlor. Hittills har Sverige varit förskonat från ett större terrordåd. Ingen vet hur länge till.

Foto i text: EPP

Fakta. Större terrordåd senaste decenniet
  • 11 mars 2004: Uppemot 200 döda när terrornätverket al-Qaida utlöser sprängladdningar i kollektivtrafiken i Madrid.
  • 7 juli 2005: Över 50 döda i Londons kollektivtrafik.
  • 22 juli 2011: Den norske högerextremisten Anders Behring Breivik dödar uppemot 80 människor på Utøya och i Oslo.
  • 7 januari 2015: Tolv dödas och elva skadas vid ett angrepp mot satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris. Parallellt, dagarna efter, tar en man gisslan i en butik och dödar minst fyra personer.
  • 13 november 2015: Omkring 130 personer dödas i attacker mot flera mål i Paris. Islamiska staten tar på sig dådet.
  • Turkiet, 17 februari: En bilbomb i Ankara dödar närmare 30 människor och skadar ett stort antal personer, framförallt militärer. TAK tar på sig dådet och hotar med fler attacker.
  • Irak, 25 februari: Minst 70 personer dödas i en attack mot en marknad i Sadr City. IS har sagt sig ligga bakom dådet.
  • Turkiet, 13 mars: 35 människor dödas när två självmordsbombare slår till mot Kizilaytorget, i Ankara. Den kurdiska separatistgruppen TAK (Kurdistans frihetsfalkar) tar på sig dådet.
  • Elfenbenskusten, 13 mars: Beväpnade män öppnar eld mot strandgäster på turistorten Grand-Bassam. 16 personer dör och nordafrikanska terrorgruppen al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim) tar på sig dådet.
  • Turkiet, 19 mars: Minst fem personer dödas och 39 skadas när en självmordsbombare detonerade en bomb på gågatan Istiklal i Istanbul. Extremistgruppen Islamiska staten (IS) pekas ut för dådet.

/TT

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.