Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Michael Winiarski: Västvärlden kan snart gå till angrepp

Alla signaler som nu strömmar ut från världens huvudstäder talar sitt tydliga språk: USA och ett antal andra västliga länder kan snart komma att gå till militärt angrepp mot Syrien.

Det råder inget tvivel om att Bashar al-Assads regim har satt in kemiska vapen mot sitt eget folk, vilket är oförlåtligt, förklarade USA:s utrikesminister John Kerry på måndagen. 

”För lite och för sent” var Kerrys reaktion på att Syrien har gått med på att FN:s vapeninspektörer tillåts att undersöka området kring Ghouta utanför Damaskus, där den misstänkta gasattacken inträffade. Redan detta är en signal om att principbeslutet är fattat. 

Att den amerikanska statsledningen nu inte bara har skärpt tonläget utan också har öppnat för att ta till vapen i Mellanöstern har skett trots att militär inblandning i Syrien är något som president Barack Obama gjort sitt yttersta för att undvika. Omsvängningen har också föregåtts av stor vånda. I en CNN-intervju i fredags sade Obama i närmast beklagande ordalag att USA förblir jordens enda ”omistliga nation”, eftersom alla efterfrågar amerikanskt engagemang i Egypten och Syrien. 

Obama har haft en rad orsaker till att vara försiktig med att ingripa i Syrien. Företrädaren George W Bush startade två krig, utan någon klar strategi för hur de skulle fullföljas. Ett av krigen, i Irak, grundades dessutom på förfalskade påstående om massförstörelsevapen. Ett annat skäl är att fruktan för det som kallas för ”mission creep”, att en begränsad militär insats långsamt drar in USA i ett fullskaligt markkrig. 

Obama har dessutom själv nyligen fått fingrarna brända i arabvärlden; efter USA-insatsen i Libyen våren 2011, som till en början såg framgångsrik ut (diktatorn Khaddafi störtades till slut), är läget i landet allt annat än stabilt. 

Att hemmaopinionen i USA motsätter sig en militär insats i Syrien har också betydelse. 

Den senaste stridsgasattacken har dock satt Obama under så stort tryck, främst från fransmän och britter, att han nu är på väg att låta sig släpas in i något han egentligen inte vill. 

Obama och hans säkerhetsteam har inte dryftat någon omfattande krigsoperation, som att inrätta en flygförbudszon eller att bomba sönder Syriens militära kapacitet, där syftet är att störta al-Assad. Snarare handlar det om en bestraffning för att diktatorn har använt kemiska stridsmedel. 

Det blir förmodligen något i stil med vad Bill Clinton beordrade mot al-Qaidas baser i Afghanistan efter terrordåden mot USA:s ambassader i Kenya och Tanzania 1998: angrepp med kryssningsmissiler. 

Richard Haass, chef för inflytelserika Council on Foreign Relations, betonade på måndagen att det inte kommer att bli en amerikansk ”intervention” i Syrien.

– Syftet är inte att ”ta ut” Assad eller att förändra balansen till oppositionens fördel, utan att understryka att användning av massförstörelsevapen är oacceptabelt, sade Haass i en tv-intervju.