Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Miljöaktivister rustar för klimatkamp mot Trump

01:10. President Donald Trumps beslut att bygga två mycket omstridda oljeledningar väcker protester. Miljöaktivister och medlemmar ur ursprungsbefolkningen samlades utanför Vita huset efter att Trump tillkännagivit att villkoren för de tidigare stoppade ledningarna ska förhandlas om.

USA:s nyvalde president Donald Trump förnekar att klimatkrisen är ett problem. Han vill inleda sin tid i Vita huset med att upphäva de klimatpolitiska reformer och regleringar som Barack Obama genomfört. Nu rustar amerikanska miljörättsorganisationer upp för ett rejält slag med den nya regeringen.

– Vi förväntar oss att det här kommer bli avsevärt värre än under George W Bush och Dick Cheneys tid, säger John Coequyt, global policychef för Sierra Club, USA:s största miljörättsorganisation.

Under valkampanjen ryckte Donald Trump på axlarna åt klimatkrisen.

– Det blir kallare. Det blir varmare. Det kallas för väder, sade han i en typisk tv-intervju.

2012 skrev Trump på Twitter att klimatkrisen är ett koncept som Kina har hittat på, för att tämja USA:s tillväxt. Twittermeddelandet finns fortfarande kvar. Sedan Trump vann presidentvalet har han rekryterat ett dussintal veteraner från oljeindustrin till ministerposter och nyckelroller i Vita huset. Många av dem förnekar att klimatkrisen är ett verkligt problem.

– Trump har tillsatt en administration full av folk som förnekar klimatkrisen. Det är män som har bakgrund i oljeindustrin och aldrig arbetat för allmänheten. Vi rör oss mot en katastrof för hela planeten, men Trump förnekar att det över huvud taget händer. Det är som om vi skulle ha röstat fram en ny kapten på skeppet Titanic, som inte tror att isberg existerar, säger Jamie Henn, kommunikationschef för klimatorganisationen 350.org.

Foto: Evan Vucci

Det blir kallare. Det blir varmare. Det kallas för väder.

Sedan valet har Donald Trumps tillförordnade stabschef, Reince Priebus, bekräftat att Trump håller fast vid åsikten att klimatkrisen inte är ett verkligt problem. I en rapport från den oberoende tankesmedjan Brookings Institution strax efter presidentvalet beskriver man ett väntande skifte i amerikansk klimatpolitik. Trumps valseger väcker frågan om huruvida USA kommer att fortsätta vara ledande i att ta itu med klimatkrisen och förnyelsebar energi, skriver de i rapporten.

Enligt intervjuer med Trumps klimatpolitiska rådgivare utarbetar administrationen nu en strategi för att upphäva så mycket som möjligt av de klimatpolitiska reformer som Barack Obama genomförde under sina åtta år som president. Bland USA:s miljörättsorganisationer är stämningen panikartad.

– Vi är mest oroade över Trumps planer att expandera produktionen av fossila bränslen, upphäva befintliga klimatpolitiska regleringar och ignorera överenskommelserna i Paris-avtalet. Barack Obama tog ett par ordentliga kliv i rätt riktning när det gäller klimatpolitiken, men med Trump riskerar vi att gå åt motsatt håll, säger Jamie Henn på 350.org.

Donald Trumps tilltänkta utrikesminister Rex Tillerson kommer direkt från ett långvarigt uppdrag som vd för Exxon, ett av världens största oljeföretag. Under Tillersons tid på Exxon finansierade företaget massiva pr-kampanjer för att motverka den vetenskapliga expertisen om klimatkrisens konsekvenser. Tillerson har även haft ett nära samarbete med den statliga ryska oljejätten Rosneft. Om Trump skulle häva de sanktioner som Obama genomfört mot Ryssland kan Exxon och Rosneft återuppta förhandlingar om exempelvis en enorm investering i arktisk oljeborrning.

Som direktör för miljödepartementet valde Trump något överraskande Rob Pruitt, en person som tillbringat de senaste åren med att försöka stämma miljödepartementet för deras regleringar av utsläpp och miljöförstöring. Pruitt har bland annat försökt häva regleringar för kvicksilvernivån i fisk.

Trump har även nominerat den tidigare Texasguvernören Rick Perry för ett leda energidepartementet, trots att Perry ägnade sin presidentkampanj 2012 åt att argumentera för att just energidepartementet borde läggas ner. Perry har de senaste två åren suttit i styrelsen för Energy Transfer Partners, företaget som leder det kontroversiella initiativet att bygga en oljeledning genom reservat för ursprungsbefolkning i North Dakota.

Flera av Trumps rådgivare har även sagt att han bör skära bort hela Nasa:s budget för klimatforskning. Trumps rådgivare för klimatpolitiska frågor, Myron Ebell, har konsekvent hävdat att klimatkrisen är ett påhitt. Ebell är ökänd bland miljörättsorganisationer. Under förhandlingarna inför Parisavtalet tejpade en grupp aktivister upp affischer över Paris med Ebells ansikte och texten ”De klimatkriminella förstör vår framtid”.

Två av USA:s mest förmögna oljebaroner, Harold Hamm och Carl Icahn, är också rådgivare till Trump.

Enligt John Coequyt, global policychef för Sierra Club, kan Trumps administration orsaka mer skada när det gäller klimatpolitiken än de åtta åren då George W Bush och Dick Cheney, som båda hade bakgrund i oljeindustrin, satt i Vita huset.

– Dick Cheney var ett enormt problem för oss, men resten av Bushadministrationen hade folk som tog problemet på allvar och som gjorde förarbetet till det som sedan blev Parisavtalet; Sådana personer är inte ens tilltänkta till Trumps administration. Så jag tror tyvärr det blir avsevärt värre nu, säger John Coequyt.

• ”Trump letar snabbaste vägen ut ur Parisavtalet”

Redan under Trumps första vecka som president förväntas han upphäva många av de klimatpolitiska regleringar som Barack Obama genomfört. Det gäller bland annat utsläppsnivåer för kraftverk och regleringar av kol, olja och gasindustrin. Han förväntas även ge delstaterna mer självbestämmande över klimatpolitiska åtgärder, vilket lär leda till kraftiga avregleringar i de delstater där olja- och kolindustrin har stort inflytande. John Coequyt på Sierra Club tror att sådana reformer kan få omedelbara konsekvenser.

– Att slopa regleringar av föroreningarna för kolindustrin kan leda till hundratusentals dödsfall i just de delstater där Trump är som mest populär, säger John Coequyt.

Chuck Schumer, Demokraternas ledare i senaten, har sagt att Trump verkar mer intresserad av oljeföretagens intäkter än amerikanska familjers rätt till ren luft och vatten. Paul Bledsoe, som var Bill Clintons klimatpolitiska rådgivare, säger till Washington Post att Trump är fast i 1970-talets syn på olja och gas som nyckeln till den globala maktbalansen.

Under valkampanjen lovade Trump vid flera tillfällen att försöka upphäva det historiska Parisavtalet. Men det verkar osannolikt att han faktiskt kommer att hålla det löftet.

– Trumps utrikesminister Rex Tillerson har i princip sagt att det bästa för USA är att hålla sig till Parisavtalet. Om USA överger det skulle det garantera att vi blev ovänner med i princip hela världen, säger John Coequyt.

Ben Schreiber, klimatpolitisk direktör på Friends of the Earth, tror däremot att Trump helt enkelt kan strunta i många av reglerna i Paris-avtalet.

– Att upphäva avtalet skulle ta många år, men det som är mer sannolikt är att de helt enkelt struntar i att följa många av reglerna och därmed underminerar trovrädigheten för hela avtalet, säger Schreiber.

• Kalifornien trotsar Trumps klimatlinje

USA:s klimataktivister och miljörättsorganisationer rustar nu upp för en rejäl politisk strid med Trumps administration. De organisationer som DN talat med beskriver tre strategier för att motarbeta Trumps agenda:

• Dels kommer man att inleda omfattande juridiska processer och försöka stämma Trumpadministrationen om de begår allt för stora övertramp i klimatpolitiken.

• Dels försöker man mobilisera enorma protester, demonstrationer och gräsrotsaktivism runt om i landet.

• Man kommer även att arbeta med lobbykampanjer gentemot kongressen, som kan sätta stopp för flera av Trumps initiativ.

– Det finns en handfull republikaner i senaten, som Susan Collins och Lamar Alexander, som inte förnekar klimatkrisen. Vi kommer att jobba hårt för att övertala dem om att vägra rösta för Trumps agenda. Mycket av det Trump vill genomföra kommer att kräva 60 röster i senaten och det har de helt enkelt inte, säger John Coequyt på Sierra Club.

Dessutom hoppas miljörättsaktivister att demokrater på delstatsnivå ska kunna skapa en motvikt till Trumps energipolitik. Kaliforniens guvernör Jerry Brown har exempelvis sagt att delstaten, den största i USA, ska fungera som en klimatpolitisk motpol till Trump. Även i mer konservativa delstater, som Iowa och North Carolina, omfamnar man förnyelsebar energi och överger fossila bränslen, enligt Ben Schreiber.

– Vi vet att vi har en majoritet på vår sida. Trump fick inte flest röster i valet. Klimataktivister lyckades stoppa oljeledningen Keystone XL och oljeledningen i North Dakota. Det visar att det finns en styrka i aktivism även utanför den traditionella politiken, säger Schreiber.

DN har även sökt experter på de konservativa tankesmedjorna, samt talespersoner för oljeindustrins intresseorganisationer, men de har avböjt att kommentera Trumps klimatpolitik.

Miljörörelsens tre strategier för att stoppa presidenten
  1. Inleda omfattande juridiska processer och försöka stämma Trumpadministrationen om de begår allt för stora övertramp i klimatpolitiken.
  2. Mobilisera enorma protester, demonstrationer och gräsrotsaktivism runt om i landet.
  3. Starta lobbykampanjer gentemot kongressen, som kan sätta stopp för flera av Trumps initiativ.
Fakta. Kalifornien och Donald Trump

Delstaten Kalifornien är USA:s största med cirka 39 miljoner invånare. I presidentvalet i november fick Demokraternas Hillary Clinton över fyra miljoner fler röster än den segrande republikanen Donald Trump där.

Många invånare och politiska ledare i Kalifornien är kritiska mot Trump. Vid sidan av guvernör Jerry Browns löfte att fortsätta kampen mot klimatförändringarna har bland annat staden Los Angeles lovat att bekämpa Trumps löfte att deportera papperslösa migranter. Staden har budgeterat 10 miljoner dollar för juridisk hjälp till invånare som hotas av deportering.

Staden San Francisco har i en resolution utfäst att den fortsätt ska vara en fristad för män och kvinnor från andra länder. I ljuset av valet av Trump lovar man dessutom bland annat att upprätthålla kvinnors och hbtq-personers rättigheter samt religionsfrihet.

Källa: The New York Times, The Los Angeles Times, San Francisco Bay Times

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.