Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Miljöminister Romson får ledarroll

Foto: Mehdi Chebil

Miljöminister Åsa Romson (MP) har tillsammans med sin kollega från Bolivia fått i uppdrag att leda förhandlingarna när det gäller klimatanpassning. På måndag förs klimatförhandlingarna i Paris upp på ministernivå.

Ordförandelandet Frankrike lade på söndagen upp strategin för hur klimatförhandlingarna ska fortsätta. Sveriges miljöminister Åsa Romson ska leda förhandlingarna inom området som handlar om anpassning till klimatförändringar. Uppdraget ska skötas tillsammans med Bolivias miljöminister.

– Att Åsa Romson och Sverige får det här förtroendet visar vilken stor trovärdighet och tyngd hon och Sverige har i internationella klimatsammanhang. Sveriges roll som brobyggare kommer att komma väl till pass för att säkra att länderna kan komma överens om ett avtal i slutet av veckan, säger Anna Lindstedt, chefsförhandlare för Sverige.

Hon har lett tjänstemannaförhandlingarna som har pågått under klimatkonferensens första vecka. Nu tar miljöminister Åsa Romson över ledarskapet på plats i Paris.

– Många svåra frågor är kvar för oss ministrar att lösa, till exempel hur åtgärderna för utsläppsminskningar och anpassning ska finansieras. Men det är inga nya frågor som har seglat upp och vi är väl förberedda, jag och mina kollegor, säger Åsa Romson.

Finansiering är, och har varit, en av de viktigaste och mest grundläggande frågorna att lösa. Vem ska betala för klimatåtgärder i de länder som drabbas värst och själva saknar resurser, och hur ska betalningen gå till? Bland de drabbade länderna finns en stor misstro mot rika länder som inte alltid levt upp till sina löften.

En fråga som fick ny aktualitet under första förhandlingsveckan var om tvågradersmålet skulle skärpas till 1,5 grader. Tyskland och Frankrike öppnade för detta och sällade sig därmed till det hundratal länder som redan krävt en skärpning. I förhandlingarna blockerade Saudiarabien att en vetenskaplig rapport som förordade 1,5 grader kom med i avtalsunderlaget.

– Sverige vill att uppvärmningen hålls så långt under två grader som möjligt, det inkluderar 1,5 grader. Steget mellan 1,5 grader och två grader gör enorm skillnad för människors livsförutsättningar, säger Åsa Romson.

Både hon och Anna Lindstedt har stor erfarenhet, tillsammans har de varit med på 11 globala klimatförhandlingar, Anna sex och Åsa fem. Förra året arbetade de gemensamt på mötet i Perus huvudstad Lima.

När DN träffar dem på mässområdet Le Bourget i norra Paris är de påtagligt samkörda och överens om det mesta.

Sverige är en del i EU:s grupp, något som både Anna Lindstedt och Åsa Romson tycker är positivt.

– EU som bidrar till drygt hälften av klimatfinansieringen är en stark förhandlingspart som kan ställa krav. Med alla de kontakter EU har är de garanten för att det kan bli ett klimatavtal, säger de tillsammans.

Tjänstemännen har under den gångna veckan lyckats komprimera avtalsunderlaget en aning, nu finns 48 sidor text jämfört med tidigare 51 sidor.

– Det är ungefär vad jag hade förväntat mig. Det är mycket bättre än i Köpenhamn då vi hade flera hundra sidor i det här läget, men det finns mycket kvar att göra, vi är inte i mål, säger Anna Lindstedt.

Åsa Romson är delegationsledare men hon och Anna Lindstedt kommer att hjälpas åt.

– En del länder är bättre att ta på förhandlarnivå än på ministernivå, säger Åsa Romson.

Förutom rena förhandlingar spelar bilaterala möten mellan enskilda länder en stor roll.

– Det är otroligt viktigt att man har bilaterala möten och bygger upp ett förtroende, säger Anna Lindstedt.

Hon är övertygad om att den kommande veckan blir mycket intensiv och det gäller att vara förberedd.

– Man måste vara i bra fysisk trim och inte låta sig provoceras när det går trögt och är dålig stämning, säger Anna Lindstedt.

Förhandlingsledare som utsågs under söndagen.

Sverige tillsammans med Bolivia ska leda förhandlingarna när det gäller anpassning till klimatförändringar.

Sverige ska även, tillsammans med Nederländerna, förhandla för EU:s räkning när det gäller kapacitetsuppbyggnad, finansiering och teknikspridning. Där har Tyskland och Gabon tilldelats medlingsrollen.

Norge har tillsammans med St Lucia fått i uppdrag att leda förhandlingarna när det gäller ambition, långsiktiga mål och periodisk översyn.

Områdena differentiering, hur ansvarsfrågan ska fördelas mellan olika länder, och transparens har tilldelats Brasilien och Singapore.

Fakta. Klimatavtalet

• Det första klimatavtalet spikades i Kyoto 1997 och innebar att ett antal länder i den rika världen tog på sig att göra vissa minskningar av utsläppen. Kyotoprotokollet berörde dock bara en liten del av världens utsläpp. Sedan dess har man därför försökt skapa ett avtal där alla länder är med. Det gick man bet på i Köpenhamn.

• Europeiska unionen, där Sverige ingår har lovat att sänka utsläppen med 40 procent till 2030, jämfört med hur det såg ut 1990. Kina och USA har i stället valt 2005 som jämförelseår, vilket är mindre ambitiöst eftersom utsläppen var högre 2005 än 1990.

• Under 2010 släppte vi ut växthusgaser motsvarande nästan 50 miljarder ton koldioxid. Av dem kom mer än en tredjedel, eller 35 procent, från energiproduktion. 24 procent kom från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning, 21 procent från industrier, 14 procent från transporter och drygt sex procent från byggnader.

Mer om klimatet

• Klimatmötet i Paris 2015. Läs DN:s samlade rapportering

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.