Men däremot anser han att det är alldeles otillräckligt eftersom bara omkring 15 procent av världens utsläpp täcks av protokollet.
– Det är olyckligt att det förlängs så länge, det hade varit en större press på världens nationer om det bara förlängdes fem år. Målet måste vara att alla går över i ett juridiskt bindande globalt klimatavtal så fort som möjligt, säger Rockström.
Det nya stora avtalet som inkluderar alla länder, det så kallade Durban-protokollet, innebär att man skjuter de svåra frågorna framför sig, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
– Det är egentligen ingenting, man har kommit överens om att man ska fortsätta en diskussion och ha klart skelettet till det nya dokumentet år 2014 och att beslut fattas 2015. Man tidigarelägger det något. Det är väldigt ont om tid och krävs nästan mirakel för att på tre år sy ihop ett nytt avtal.
Trots det svaga avtalet är Axelsson ändå positiv till att förhandlingarna inte brakat samman.
– Hoppet lever ju. Men det är ett märkligt betygssystem man har fått att man blir glad om det inte är kollaps. Det allvarliga är att man inte har fått någonting som hjälper oss att styra om världens utsläpp till 2020.
Förutom att länderna inte kommit överens om några skärpta miljömål eller utsläppsbegränsningar är det enligt Axelsson allvarligt att inget beslut heller fattades om nya pengar till utvecklingsländerna.
– Vi borde ha fått en höjning och ingen backning, det är helt oacceptabelt. Vi måste ha mer pengar till utvecklingsländerna så att de kan få resurser för att klara av de stormar och klimatkatastrofer vi ser allt mer av, men också för att ställa om till ett fossilfritt system, säger Axelsson.
Enligt klimatkonventionen och överenskommelsen vid toppmötet i Köpenhamn ska industriländerna bidra med 100 miljarder dollar till utvecklingsländerna fram till 2020. Åren 2010—2012 delades omkring 30 miljarder ut, men hittills har endast omkring 7 miljarder lovats ut för 2013 enligt vad Axelsson erfar.
En framgång är att många länder inte längre kan använda gamla avtal om utsläppsrätter som kryphål, säger Axelsson:
– Det tycks vara så att man har strypt möjligheten att använda de här gamla utsläppsrätterna och många länder har frivilligt avsagt sig dem. Det är ändå en viktig delseger i detta. Det är nog därför man också fick ett accepterande från utvecklingsländerna för det liggande förslaget.
"Vi har förlorat ännu ett år i klimatarbetet. Det har vi inte tid med. Med så här fluffiga uppgörelser går världen mot en temperaturhöjning på fyra grader. Uppriktigt sagt; det skrämmer mig", meddelar Vänsterns Jens Holm i ett uttalande från de avslutade klimatförhandlingarna i Doha där han befinner sig.
"Jag är visserligen glad över att förhandlingarna inte bröt samman helt och hållet. Vi har fått en förlängning på Kyotoprotokollet. Men detta avtal är ett tomt skal."
Socialdemokraterna sällar sig till de kritiska rösterna om uppgörelsen i Doha.
"Bättre än inget men verkligen helt otillräckligt. Klimatförhandlingarna i Doha lyckades inte ens leverera det som var minsta nivån på förväntningarna. Jag kan inte acceptera att det ska vara så svårt att bygga broar till jobb och välfärd och samtidigt rädda vår framtid", säger Matilda Ernkrans, som är miljöpolitisk talesperson, i ett pressmeddelande.
"Sverige måste sluta skylla på andra och i stället vinna förtroende genom att ta ansvar på hemmaplan i Sverige och i EU", fortsätter Ernkrans.