Dödsskjutningarna i samband med protesterna i den kazakiska oljestaden Zjanaozen var oundvikliga. Det sa Kazakstans vice inrikesminister Talgat Zjuniskadyrova vid en presskonferens i helgen. Det skriver tidningar i Kazakstan.
Det var den 16 december förra året som kazakska styrkor slog ned ett uppror i Zjanaozen med våld. Samtidigt med ett firande av 20-årsdagen av Kazakstans självständighet urartade en manifestation från en grupp oljearbetare, som under sex månader utfört en protest på torget i staden sedan de inte hade fått sina risktillägg och för att få högre löner. Protesterna urartade dock och flera byggnader sattes i brand och annat slogs sönder.
Sexton personer dödades i samband med att polisen slog till mot de protesterande på stadens torg; några av dem som dödades var polismän. Enligt oppositionskällor var dödssiffrorna betydligt högre. Närmare 100 personer skadades.
Nästa dag infördes undantagstillstånd i Zjanaozen, vägar stängdes, militär skickades in till staden och internet och mobiltelefontrafiken släcktes, rapporterade BBC, ett undantagstillstånd som sedan förlängdes till den 31 januari. I sitt årliga tal till nationen i slutet av januari meddelade dock president Nursultan Nazarbajev att det åter var lugnt i staden och att han beslutat att inte förlänga undantagstillståndet.
Istället har myndigheterna slagit till mot vad man menar är korruption inom olje- och gasföretagen och personer som nu anklagas för att ha stulit pengar som skulle ha gått till de anställda. En ny guvernör har också utsetts för regionen. Så sent som för några dagar sedan greps stadens borgmästare på flygplatsen misstänkt för ekonomisk brottslighet, skriver Tengri News.
Under helgens presskonferens sa vice inrikesminister Talgat Zjuniskadyrova att polisen tvingats använda vapen för att ”motstå huliganerna” och att poliserna i det längsta försökt undvika att skjuta mot någon.
Alla håller dock inte med om detta: ”Polisen skulle inte ha skjutit fredliga arbetare. Och till arbetarna: Varför förstörde de allting omkring sig? Under sex till sju månader hade de försökt att lösa sina problem på fredlig väg, men ingen brydde sig om dem. De tröttnade på att skrika efter höjda löner. Istället förstörde de allt omkring sig för att dra uppmärksamheten till sig, men det var ett tragiskt beslut”, skriver en anonym person i ett inlägg på Tengri News hemsida.