Sommarens omfattande upplopp i England berodde på ett redan kraftigt infekterat förhållande mellan medborgarna och polisen. Det visar en studie gjord av tidningen The Guardian.
Tillsammans med London School of Economics (LSE) har tidningen intervjuat 270 personer som deltog i sommarens upplopp i London, Birmingham, Nottingham, Liverpool, Manchester och Salford.
Man har också analyserat fler än 2,5 miljoner inlägg på Twitter med koppling till upploppen.
Slutsatsen är att ingen enskild händelse låg till grund för de våldsamma protesterna – även om polisens dödsskjutning av 29-årige Mark Duggan antagligen var den avgörande gnistan, skriver The Guardian.
I stället konstaterar man att ett växande missnöje över hur polisen behandlar medborgarna till stor del ligger bakom upploppen.
Det vanligaste klagomålet gällde polisens spontana kroppsvisitationer; 73 procent av de intervjuade sade att de hade blivit stoppade och visiterade under det senaste året.
De löpte därmed åtta gånger så stor risk att bli spontant kroppsvisiterade jämfört med den övriga befolkningen i London.
Londonpolisen fastställer också i sin egen undersökning, presenterad förra veckan, att man ska se över hur kroppsvisiteringarna genomförs.
”Spontana kroppsvisitationer kommer fortsättningsvis att vara nödvändiga, men vi vill säkerställa att de bara används på ett smart, proffsigt, sakligt och hövligt sätt”, står det i Londonpolisens studie, enligt The Guardian.
Andra iögonfallande slutsatser i studien gjorde av The Guardian och LSE:
• Många av demonstranter agerade opportunistiskt. Flera upplevde att inte normala lagar gällde, och tog därför chansen att länsa butiker på ”gratissaker” som de annars aldrig skulle ha råd med.
• Gängmedlemmar utgjorde inte, tvärtemot flera uppgifter, någon majoritet av upprorsmakarna.
• Sociala medier som Facebook och Twitter användes inte i någon större utsträckning av demonstranterna för att organisera upploppen. Däremot använde många upprorsmakare Blackberry-telefoner och kommunicerade sinsemellan med den gratis meddelandetjänsten ”BBM”.
• Trots att de flesta inblandade var unga män, kom de från många olika delar av samhället. Knappt hälften av demonstranterna var studenter och av de i arbetsför ålder som inte studerade var 59 procent arbetslösa.
• En stark känsla av orättvisa genomsyrade skälen till varför man deltog i upploppen. Ekonomiska – brist på pengar eller jobb. Eller sociala – hur man har behandlats jämfört med andra medborgare.
En andra fas av studien, där bland annat poliser och domare intervjuats, är tänkt att slutföras och presenteras nästa år.