De vallokalsundersökningar som presenterades när vallokalerna stängde klockan 21 på kvällen pekade mot en oviss kamp om segern. Premiärminister Mark Ruttes liberala VVD stod på 41 mandat, mot 40 för oppositionsledaren Diederik Samsons socialdemokratiska PvdA.

Att bli största parti är extra viktigt, eftersom experter och analytiker räknar med att just VVD och PvdA kommer att utgöra basen i landets kommande koalitionsregering.

Partiernas siffror var överraskande stora – för VVD till och med större än i något tidigare val – sedan opinionsmätningarna tytt på runt 35 mandat vardera.

45-årige Rutte har sedan 2010 lett en minoritetsregering bestående av VVD och kristdemokratiska CDA, med Geert Wilders populistiska PVV som stödparti. Wilders var den som såg till att det blev nyval redan i år när han i våras vägrade att acceptera regeringens nedskärningspaket.

Det har dock inte hjälpt hans parti. PVV – mest känt för sin kraftigt avoga inställning till immigration, islam och EU – tappade nästan hälften av sina mandat på onsdagen och blir helt utan inflytande över regeringsbildandet.

Även CDA, landets traditionellt dominerande borgerliga parti, gjorde ett uselt val, hamnade under tio procent och får nöja sig med 13 mandat.

Om VVD och PvdA kan komma överens efter rösträkningen får Nederländerna en relativt EU-vänlig regering i ett land där EU-skepsisen annars varit stark i valkampanjen.

– Vi kommer att fortsätta vårt nära samarbete med Tyskland och Finland för att bekämpa eurokrisen. Grekland och andra måste leva upp till sina löften. Annars kommer vi inte att hjälpa dem, sade Rutte till journalister på valdagen.