Haitis premiärminister Jean-Max Bellerive – under hård press från sin prövade befolkning –
skulle delta i endagskonferensen, rapporterade Reuters.
– Jag är mycket imponerad over folkets uthållighet. Man får höra mycket om våld på Haiti, men det stämmer inte. Människor väntar och bär på mycket frustration, det är uppenbart, men de gör det med mycket tålamod, sade han när han träffade sin kanadensiske kollega Stephen Harper på söndagskvällen.
Förutom värdlandet Kanadas regeringschef, deltar USA:s utrikesminister Hillary Clinton och Frankrikes dito Bernard Kouchner. Även representanter för Spanien, Japan, EU deltar samt FN, Internationella valutafonden och en rad regionala utvecklingsbanker.
En av de frågor som skulle diskuteras under mötet är avskrivning av Haiti utlandsskuld, beräknad till över sju miljarder kronor.
– Jag tror definitivt att det är något som kommer att övervägas, sade Kanadas utrikesminister Lawrence Cannon till internationella medier.
Troligare är dock, konstaterade denne, att mötet mynnar ut i en strategi för hur landet ska byggas upp igen
Internationella Valutafonden, IMF, Världsbanken och flera länder hade redan före jordbävningen skrivit av en del av Haitis skulder. Parisklubben som samlar stora långivare som USA; Kanada, Frankrike och Storbritannien lovade förra veckan att snabbt få till stånd skuldlättnader.
Gruppen manar även Taiwan och Veneezuela som också lånat ut stora belopp till önationen att delta i den processen.
Svenska kyrkan har krävt att Sverige använder sina styrelseplatser i IMFoch Interamerikanska utvecklingsbanken till att verka för en skuldavskrivning - och att all hjälp framöver ges som gåvor, inte lån.
Haitis grannland Domnikanska republiken har föreslagit ett femårigt hjälpprogram som ska omfatta drygt 70 miljarder kronor. Men värdlandet Kanada konstaterade att mer exakta summor snarare blir en fråga för den stora givarkonferens som planeras till senare i år.
Förhoppningen är dock att snabbt kunna få ett grepp om den närmaste tidens omedelbara behov – och undvika senkommen hjälp som präglade efterspelet till tsunamikatastrofen och orkanen Katrinas härjningar i Karibien.
Samtidigt som regionens ledare samlas i Quebec stiger siffran över antalet döda i Haiti. Över 112.000 människor har bekräftats döda , enligt den senaste kommunikén från FN. Minst 194.000 är skadade och tillgången till vård är fortfarande begränsad – trots flera fältsjukhus där läkare arbetar dygnet runt med att operera patienter.
I Port-au-Prince lever nu uppemot 800.000 personer i provisoriska tältläger. Distributionen av vatten når dock alltfler invånare, enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan runt 235.000 människor del av organisationens dagliga vattenransoner från 115 platser runtom i huvudstaden.
Men FN konstaterar att matbehovet är långt ifrån täckt. Hjälpsändningar har svårt att nå fram på grund av begränsad framkomlighet i Port-au-Prince, och eftersom den skadade hamnen inte kan ta emot större leveranser och då flygplatsens kapacitet redan utnyttjas till fullo.
Drygt en halv miljon människor har fått ta del av matpaket, men så många som två miljoner saknar alltjämt stadig näringsförsörjning sedan katastrofen för snart två veckor sedan.