Under fredagsbönen i moskén nära Fort Hood välsignades de tretton personer som dödades av en av moskéns besökare. Officiella röster från den muslimska befolkningen i USA fördömer det man kallar ”den fega attacken”.
Det är New York Times som på fredagen besökte moskén som tillhör Islamic community of greater Killeen, utanför Fort Hood. Hit hade den misstänkte gärningsmannen Nidal Malik Hasan kommit till fredagsbönen, men bara de senaste två månaderna. Ytterligare cirka tio uniformerade soldater uppges vara bland moskéns besökare.
- Jag vill tro att det är individen, inte religionen, som fick honom att göra det han gjorde. Det är en hemsk sak. Jag känner mig sviken. Vi är bättre än så, säger sergeant Fahad Kamal som i fjol återvände från femton månaders tjänstgörning som fältsjukvårdare i Afghanistan
De som tidningen pratar med uttrycker ilska och besvikelse över det inträffade, men man hoppas kunna upprätthålla de goda relationer som de cirka sjuttiofem muslimska familjerna i området ska ha haft med övriga samhället.
- Jag saknar ord för att förklara vad som hände här… Det islamska samhället fördömer å det grövsta denna fega attack som var särskilt avskyvärd eftersom den var riktad mot den helt frivilliga armén som försvarar vårt land, säger moskéledaren Manzoor Farooqi till New York Times.
Ungefär liknande uttrycker sig det nationella rådet för amerikansk-islamska relationer, CAIR, i ett pressmeddelande. ”Amerikanska muslimer står tillsammans med sina landskamrater, och erbjuder bön för offren och beklagar uppriktigt sorgen för de dödades och sårades familjer”, skriver organisationen som tillsammans med flera systerorganisationer haft en rad antiterror-kampanjer sedan den 11 september 2001.
Annars är det många som omedelbart efter dådet spekulerade i att det utfördes i religionens namn. Inte alls utan fog, kan man säga. Den misstänkte Nidal Malik Hasan hade tidigare på dagen klätt sig i traditionellt arabiska kläder, vilket han vanligtvis inte ska ha gjort. Vidare hävdar flera vittnen att han ropade ”Allahu akbar” (arabiska för ”Gud är större”) flera gånger under själva dådet. Dessutom hade FBI haft ögonen på en ”Nidal Hasan” som på internet skrivit om självmordsbombare i positiva ordalag.
Det är dock oklart om ”Nidal Hasan” är densamme som misstänks ha dödat tretton personer. Muslimske Victor Benjamin II, en före detta soldat som New York Times talat med i moskén utanför Fort Hood, är liksom flera andra hur som helst kritisk till kopplingen mellan massakern och religionen. USA drabbas inte sällan av liknande vansinnesdåd, men det är inte alltid man relaterar det till gärningsmannens religiösa tillhörighet går resonemanget ungefär.
- När en vit kille skjuter sönder ett postkontor kallas det för vansinnesdåd, men när en muslim gör det kallas det jihad, säger Victor Benjamin II som dels tycker att en ansvarsfull armé borde ha tillgodosett Hasans starkt uttrycka önskemål om att få slippa bli skickad i fält till Afghanistan, dels att Hasan själv förbisett en viktig muslimsk princip.
- Vi har rätt att vedergälla, men den som låter bli är dubbelt välsignad.